Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Kvinnorösträtten och stortinget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORGE
15
Kvinnorösträtten och stortinget.
1886 väcktes en motion i stortinget om allmän rösträtt
för män och kvinnor och en om utvidgad rösträtt för män,
vari även kvinnor voro medtagna. Förslagen behandlades
1890. Då inlämnade Kvindesagsforeningen sin första
petition till stortinget om politisk rösträtt för kvinnor på samma
villkor som för män, undertecknad av 4,533 kvinnor för
att stöda det vilande grundlagsförslaget.
Konstitutionskommittén avstyrkte förslaget. Tre av dess medlemmar
tillstyrkte det i en reservation. Från några
arbetarföreningar hade kommittén mottagit skrivelser till förmån för
förslaget.
Efter en ganska stormig debatt i stortinget förkastades
förslaget med 70 röster mot 44. Hela högerpartiet tillhörde
majoriteten. Främst bland motståndarna stod biskop
Heuch. Han var fanatisk motståndare till kvinnans
rösträtt och drog för övrigt i härnad mot hela kvinnorörelsen
med aposteln Paulus till stöd. Rösträtten skulle göra
kvinnorna till »vanskapade missfoster», ansåg han.
Vänstern stod enhällig på kvinnornas sida, på ett
undantag när, och försvarade vältaligt kvinnornas sak. Särskilt
utmärkta anföranden höllos av hrr Ullman¹ och
Wexelsen 2. Kvinnornas iver för rösträtten stegrades härefter
oav brutet. I en mötesresolution uppmanades landets
väljare att rösta endast på de kandidater som voro för
kvinnornas rösträtt. En rösträttsklubb bildades för att samla
för saken intresserade kvinnor till sällskapliga
sammankomster. Agitationen grep omkring sig och
rösträttsföreningar stucko upp på flera håll.
Ett nytt grundlagsförslag, framställt av Ullman och
Wexelsen, behandlades 1893 och tillstyrktes av
konstitutionskommittén. I stortinget fick det visserligen majoritet,
2
Folkhögskoleföreståndare, senare president i odelstinget.
Senare biskop i Trondhjem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
