Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Kvinnorösträtten och stortinget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18
KVINNORÖSTRÄTTENS HISTORIA I NORDEN
begagnade sin kommunala rösträtt. Männen voro
fortfarande ovilliga att dela med sig av makten.
1905 blev ett märkesår i dubbelt avseende för Norges
kvinnor. Folkomröstning angående landets självständighet
och 7:de junibeslutet¹ skulle företas, och kvinnornas
anhållan att få deltaga i den var lämnad utan avseende.
När det sålunda förmenades dem att vara med i »folkets»,
d. v. s. männens omröstning om fosterlandets frihet, så
beslöto kvinnorna att göra en namninsamling för att
självständigt uttrycka sin vilja rörande unionsupplösningen.
Resultatet blev bortemot 300,000 gillande kvinnonamn,
vilka överlämnades till stortingspresidenten Carl
Berner.2
1
Vid förkunnandet i stortinget av denna om varmt
fosterlandssinne och stark medborgaranda vittnande handling,
reste sig alla dess medlemmar och åhörde stående kvinnornas
skrivelse. I det ögonblicket avgjordes i själva verket
kvinnornas rösträttsfråga i Norges storting.
Nästa år stod kvinnornas politiska rösträtt på vänsterns,
socialdemokraternas och arbetarpartiets program, och 14
juni 1907 beviljades en motion framlagd av
konstitutionskommitténs ordförande Bryggesaa, om politisk
rösträtt och valbarhet åt alla kommunalt röstberättigade
kvinnor, gifta och ogifta, varigenom 300,000 kvinnor blevo
röstberättigade, medan 250,000 fortfarande voro
utestängda. Ett förslag om allmän politisk rösträtt för
kvinnor föll.
Vid första valet 1909 var kvinnornas deltagande genast
ganska livligt. De fördelade sig på de befintliga partierna
alldeles som männen och åstadkommo ingen nämnvärd
partiförskjutning.
L. K. S. F. fortsatte alltjämt ihärdigt arbetet för
allmän kommunal och politisk rösträtt för kvinnor på samma
1 Beslutet om upplösning av unionen med Sverige.
F. d. statsråd f. 1839 † 1917.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
