Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge - Kvinnorösträtten och stortinget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NORGE
19
villkor som för män och vann 1910 det första målet, den
lika kommunala rösträtten.
Denna seger
var ett nederlag för statsrådet Sofus
Arctander som både i lagtinget och odelstinget
uppträtt som ivrig motståndare till allmän kommunal rösträtt
för kvinnor och avrått från sanktion av beslutet. När
regeringen tillstyrkte sanktion från trädde han taburetten.
1912 uppsattes allmän politisk rösträtt för kvinnor på
samtliga partiers program och 1913 den 11 juni blev målet
fullständigt vunnet. Stortinget beviljade enhälligt
allmän och lika politisk rösträtt med därmed följande
valbarhet åt kvinnorna på samma villkor som för män.
-
Så långt var allt gott och väl, men en stor missräkning
har sedan varit att ingen kvinna blivit insatt i stortinget
annat än som suppleant. Lärarinnan fröken Anna
Rogstad har som sådan under en kortare tid tagit plats i
stortinget. Det hittillsvarande valsättet majoritetsval i
enmansvalkretsar har gjort det hart när omöjligt för
kvinnorna att erövra ett stortingsmandat. Med deti
december 1919 införda flertalskretssystemet ha kvinnorna fått
bättre möjlighet att få in sina egna representanter.
Kvinnor inväljas i raskt stigande antal i de kommunala
styrelserna i stad och på land.
–
Kvinnorna ha även fått tillträde till alla statstjänster
utom de militära och de prästerliga. Redan 1916 bekläddes
byråchefsplatsen i justitiedepartementet av en juridiskt
bildad kvinna.
Samma år antog stortinget med 91 röster mot 14 ett
regeringsförslag om en grundlagsändring varigenom
kvinnor äro oförhindrade att bli medlemmar av konungens råd.
Beslutet fattades som den enkla och naturliga konsekvensen
av kvinnornas rösträtt och valbarhet till stortinget. Det
väckte allmän glädje såsom ett vittnesbörd om att Norge
på detta viktiga område var ett föregångsland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
