Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - På 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DANMARK
23
rätt för kvinnor, men upptog den först senare på sitt
program. I snart femtio år har denna kvinnosaksförening fyllt
en stor uppgift, speciellt i lösningen av en mängd praktiska
kvinnofrågor. Under årens lopp har ett flertal filialer
bildats ute i landet och gjort arbetet i vidsträckt mån
fruktbärande.
1886 bildades en förening Kvindelig
Fremskridtsforening för att väcka och underhålla intresset för
politiska och sociala frågor. Dess ordförande blev fru
Mathilde Bajer. Och nu begynner agitationen för
rösträttssaken.
1888 insände Dansk Kvindesamfund en petition till
regeringen med begäran om kommunal rösträtt för ogifta,
självförsörjande kvinnor. I folketinget motionerade Frederik
Bajer om detsamma, men landstinget som var emot att
få en ny väljarekår ville ej ens diskutera frågan.
Carl Ploug³ höll ett stort tal emot saken. Han
kunde gå med på att ge rösträtt åt det lilla fåtal kvinnor
som betalade hög skatt men varnar ivrigt mot kvinnornas
inträde i det offentliga livet och föreslog en så lydande
dagordning: »Eftersom landstinget förmenar att det varken
vore i kvinnornas eller samhällets intresse att man
tilldelade dem valrätt så övergår det till dagordningen,» vilket
skedde.
Med anledning av Plougs dagordning höllos livligt
besökta protestmöten på många håll. Vid den schleswigska
stenen samlades 10,000 kvinnor till möte.
De danska kvinnorna ha eljest haft relativt få aktiva
motståndare till sin sak, men däremot ovanligt många och
betydande manliga vänner och förespråkare. I början
utgjordes dessa i regeln av lärjungar till den religiöse
frihetsmannen och folkuppfostraren Grundtvig. På senare
1 Motsvarar vår Andra kammare.
2 Motsvarar vår Första kammare.
3 Författare.
Historiker och biskop samt grundläggare av den danska
folkhögskolan, f. 1783 † 1872.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
