- Project Runeberg -  Kvinnorösträttens historia i de nordiska länderna /
24

(1920) [MARC] Author: Ann Margret Holmgren - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - På 1800-talet - På 1900-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

24
KVINNORÖSTRÄTTENS HISTORIA I NORDEN
tid har den berömde filosofen professor Høffding även
intagit en framskjuten ställning till rörelsen genom att stå
som ordförande i Männens förbund för kvinnans politiska
rösträtt.
Redan på 80-talet intog rösträttsfrågan en bemärkt plats.
1887 hade en prästfru i Varde, Line Luplau, fått
till stånd en adress med ett stort antal underskrifter till
stöd för Bajers motion i riksdagen. Och 1889 stiftade
hon en rösträttsförening i Köpenhamn i övertygelse om
att enda vägen till kvinnornas frigörelse går genom
kommunal och politisk rösträtt. Många män slöto sig till.
Ej mindre än 11 folketingsmän hade till och med
undertecknat uppropet till föreningens bildande.
Ett väldigt möte anordnades snart och refererades i
pressen. En rad av efterföljande föredrag och diskussioner satte
ytterligare liv i rörelsen och ryckte hastigt upp frågan.
1890 sattes en allmän interpellation av riksdagskandidaterna
i gång över hela landet för att utröna deras ställning till
kvinnornas kommunala och politiska rösträtt. Det väckte
uppståndelse när en kvinna begärde att få interpellera
kandidaten på ett valmöte, men då intet i vallagen förbjöd
det, nekades det i allmänhet icke.
Fru Luplau var en begåvad och kraftig ledare av
rörelsen och förstod att använda alla hjälpmedel. Hon
försåg pressen flitigt med artiklar, särskilt fru Meyers
kvinnotidskrift »Hvad vi vil», som var organet för
Kvinde valgretsforeningen. Tyvärr gick fru
Luplau ur tiden 1891. Härav hämmades rörelsen under
många år, men med det nya århundradet tog den ny fart.
På 1900-talet.
En sammanslutning av alla för rösträtten intresserade
kvinnoföreningar skedde under fru Louise Nørlunds

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 11 19:02:36 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvrostnord/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free