Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Lagstiftarna på 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVERIGE
35
pare, Hans Järta. För snart 100 år sedan yttrar han
att om också de gifta kvinnorna skulle anses utöva sin
medborgarrätt genom sina män, så hade änkor, frånskilda
hustrur och myndiga jungfrur rättmätig fordran att få
deltaga i lagstiftningen. »Man bör hoppas att vid
en blivande förändring av svenska
nationalrepresentationen denna rättvisa fordran
icke förgätes,» säger han. Men det krävdes ett sekel
och ett världskrig för att flertalet medlemmar i riksdagens
första kammare skulle nå en så fördomsfri nivå att de
kunde förmå sig att uppfylla detta hopp efter ett intensivt
motspjärn mot 35 motioner och 2 kungliga propositioner.
Även den högt uppskattade domaren Johan Gabriel
Richter var en ständig och trofast ivrare för en bättre
lagstiftning för kvinnorna. Han genomdrev bl. a. att
myndighet för ogift kvinna vid 25 års ålder blev intagen i 1825
års lagförslag. Förut kunde, sedan 1810, ogift kvinna
förklaras myndig endast genom kunglig nåd. Motion om
myndighet för ogift kvinna vid 30 år hade väckts i
bondeståndet vid 1817-18 års riksdag. Förnyade förslag föllo
tills 1858 myndighet beviljades åt ogift kvinna som fyllt
25 år, om hon gjorde anmälan hos domstolen. Fem år
senare borttogs anmälningsvillkoret. Lika arvsrätt och
giftorätt i boet för kvinnor som för män ingick även i
Richters lagförslag och genomfördes 1845.
Det är att märka att bönder och borgare ställde sig
betydligt välvilligare än adeln och prästerna till dessa
fundamentala omvandlingar i kvinnans dittills absolut
underordnade ställning under mannen. De tycks ha delat
Richters på 40-talet uttalade uppfattning att »kvinnan
gjort sådana framsteg i bildning, att hon i
fråga o m sunt vett och klok beräkning
kunde mäta sig med den stora mängden».
Med sextiotalets vindar av idealism och humant
tänkesätt följde under Louis De Geers frisinnade ministär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
