Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Lagstiftarna på 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
36
KVINNORÖSTRÄTTENS HISTORIA I NORDEN
en hel rad av omdaningar i lagar och förordningar till
förmån för kvinnor.
En av liberalismens märkesmän, Lars Hierta, väckte
vid 1851-52 års riksdag sin första motion om
inskränkning i mannens målsmanskap och förnyade den sedan sex
gånger utan resultat. Däremot lyckas han få till stånd en
ordnad undervisning till utbildande av lärarinnor vid ett
högre lärarinneseminarium som upprättades 1861. Därmed
var grunden lagd till en effektiv kvinnobildning, villkoret
för ett raskare framåtskridande mot jämställdhet med
mannen.
Bland försvararna av kvinnobildningen må
Östgötabonden Jonas Andersson ihågkommas, han som yttrade:
»När millioner anslås till den manliga befolkningens
bildning är det väl inte för mycket om några hundra tusen
anslås till kvinnornas, helst det i alla fall är hon som lägger
första grundvalen till bildning hos mannen.»
Bristen på jämställdhet mellan anslagen till undervisning
av manlig och kvinnlig ungdom är ännu den dag i dag
skriande. En Jonas Anderssons stämma kunde ännu
en gång behövas och vore efterlängtansvärd, ty våra
lagstiftare och andra myndigheter ha ännu inte tillägnat sig den
enkla sanning som uttalades redan på 1500-talet av
filosoferna och humanisterna Erasmus Rotterdamus och
Juan Louis Vives att kvinnan ej borde erhålla mindre
kunskaper än mannen.
I ett avseende hade verkligen ett litet fåtal ogifta
kvinnor ända sedan 1813 och 1817 haft en smula jämställdhet
med mannen. »Mö som blivit myndig förklarad» fick
nämligen då rösträtt vid prästval, sockenstämmor och kyrkoråd.
Detta hade dock mer teoretisk än praktisk betydelse. Helt
annorlunda stor räckvidd fick då den förordning om
kommunalstyrelse som antogs 1862. Med den infördes helt
obemärkt kommunal rösträtt för kvinnor ogifta och änkor
som fyllt 21 år och betalat skatt för en inkomst av 500
kronor, vilken reform sedermera genom valen till stadsfull-
——
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
