Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag är så stark som aldrig än. Men ja –
För din skull blott vill Jag mig hvila nu.
(Hon suckar lugnt. Fadern lutar sig ned och kysser först
henne samt sedan barnet),
Det borde vara en gemensam kyss
Du gifver oss!
F. Jag nog försöka vill
En annan gång, men nu –
M. Nåväl, jag skall
ig lugna. Gå! (Han går emot dörren). O Alfred! Dröj en stund!
Jag kan ej somna nu, jag redan ju
En eftermiddag sofvit bort.
F. Ja visst.
Men dock du åter sofva bör, du vet
Hvad doktorn sagt, att . . .
M. Doktorn! Tror han väl
Att han för sömnens skull af mig
Min ljufligaste tid beröfva får.
Den tillhör oss, den egnar jag blott dig.
F. Javäl, men för att få behålla den
Vill du väl ej dig göra sjuk –
M. Och dö? O Alfred! Om jag skulle dö!
Jag har ju henne! – Om jag skulle dö!
F. (Förtviflad). Hur’ kan, min vän, du tala så till mig!
M. Nej, nej! Jag får ej dö — nu får du gä
Och jag försöka vill att sofva. — Gå! —
Men nej! Dig sätt här vid min bädd. Jag skall
Ett enda ord ej tala — men jag är
Så lugn med dig. Då du är borta kan
Ej jag, ej häller hon dig se, Och hon
Behöfver dig så väl som jag.
F. (Tvekande framdragande en stol och sedan sjunkande i den).
Hm! ja!
M. Ser du det ej? Hon känner ju ännu
Blott i och genom oss?
F. Kanske.
M. Kanske?
O, altför snart skall hennes lif
Begynna utom oss. Men nu,
Nu finnes hon ju till blott i oss. Jag
Ett enda ögonblick ej skänka vill
Åt sömnen, den jag riktigt hatar nu.
(Hon sträcker ut sin arm och fattar hårdt i faderns hand).
Hvar kom hon från? — Hon är vårt kött och blod.
Men hennes själ, vår lilla älsklings själ?
(Fadern sitter stum och modern trycker konvulsiviskt hans
hand).
Kan du ej ge mig svar?
F. (Något bedröfvadt). Du vet så väl
Som jag: I rymdernas oändlighet
Hon dvaldes i en outgrundlig värld
Med millioner andra hos sin Gud.</i>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>