Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. »Sjungom studentens lyckliga dag»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begagnande af Geijers bekanta ord säga, att det var en händelse
som ser ut som en tanke, att det var vid den tidpunkten
Herman Sätherberg skref texten och prins Gustaf
komponerade musiken till den studentsång, »Sjungom studentens
lyckliga dag», som alltid i främsta rummet tillgripes
för att osökt eller officiellt i sång tolka ungdoms vårkänslor
och ljusa framtidssyner. Tiden var ock den vaknande
skandinavismens och de första studentmötenas.
Till samma tid har man ock att förlägga såväl »allmänna
sångens» organiserande (1842) som första studentkonserten
(1845). Och hvad som icke var det minsta: under samma
tidrymd inföll »juvenalernas» klangdagar och pulserade
lifligt de Upsalastämningar, som några år senare förde till
»Gluntarnes» författande.
Skandinavismen befann sig i början på 1840-talet, för
att låna Vilhelm Erik Svedelius’ ord, i löfsprickningen. I
Sverige inföll dess födelsestund vid danska studenternas och
lundensarnes besök i Upsala juni 1843. Detta första studentmöte
benämnes fyrtio år senare af en af deltagarne, Gunnar
Wennerberg, som »en rörande företeelse af ädel ungdomsfröjd
öfver återfunna och återvunna bröder, då Karolinasalen i
hast vardt förbytt till en ny unionssal, återskallande af treenigt
jubel vid Plougs gripande sång:
’See, derfor drog vi hen
At trykke Eders Höire – og skilles ad igjen;
Men Aanden, som os drev, bestaaer:
Vor Hilsen er en Svale, der varsler Nordens Vaar!’»
Politiken kom visserligen icke fram vid detta möte, men
genom de känslor som nu föddes, och den inriktning tankar
och intressen innehöllo, fick detta möte, som af alla studentmöten
kanske var det märkligaste, dock indirekt sin
stora politiska betydelse och blef ett uppslag till en politik,
hvarmed vi längre fram få åtskilligt att skaffa. Men omedelbart
fick denna svensk-danska förbrödringsfest, som i Upsala
icke stod på mera än ett dygn, sin stora betydelse på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
