Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. »Folkets pulsar i brand»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rer organiserades utan allt tillstånd: eller kontroll af lan-
dets regering. Ännu betänkligare förefölle saken efter det
Blanche haft ofvannämnda uttalande. Emellertid vore det
kinkigt att förbjuda hela saken, då den omfattades med ett
lifligt intresse, som hos de flesta säkerligen vore fullt lojalt.
Detta hade ock, erkänner De Geer rätt ljumt, varit att för-
störa en god sak, äfven om därför kunde ha funnits någon
laglig form. Regeringen fann då på en behändig utväg,
hvaraf De Geer tillräknade sig en del af äran. Den behän-
diga utvägen var kungörelsen den 8 mars 1861, hvarigenom
k. m:t under uttalande af några vackra ord om sitt välbe-
hag med den fosterländska syftningen af föreningarnas verk-
samhet tog sig för att fastställa vissa hufvudgrunder för
skarpskytteföreningar och förbehöll sig rätt att förordna
öfverbefälhafvare för föreningarna. Och ställdes i utsikt för
de föreningar, som underordnade sig dessa bestämmelser,
att k. m:t skulle tillse i hvad mån understöd skulle kunna
beredas en sådan förening.
Detta regeringens schackdrag väckte, erkänner De Geer,
missnöje hos flera af föreningarnas upphofsmän, men slutet
blef, att man underkastade sig kungörelsen, och sedan ha,
säger De Geer förnöjdt, skarpskytteföreningarna aldrig gif-
vit anledning till politiska farhågor.
Men efter Björnstjernas afgång fick skarpskyttesaken i
mars 1862 i den nye krigsministern A. F. Reuterskiöld en
uppriktig vän och intresserad gynnare, som redan dessför-
innan i rörelsens allra första tider oförbehållsamt tagit parti
för densamma. Med värme och ifver bekämpade han sedan
å riddarhuset rörelsens motståndare, och Blanche tvekar ej
att i främsta rummet tillskrifva honom förtjänsten af den
framgång, skarpskyttesaken sedan fick hos regering och stän-
der. Reuterskiöld var statsråd från mars 1862 till juli 1868
och genomförde vid 1862—63 årens riksdag statsbidrag till
skarpskytterörelsen, nämligen 75,000 kr. till anskaffande af
gevär och 40,000 kr. årligen i tre år till instruktörer. Man
måste, heter det i hans motivering, med glädje se denna
— 280 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
