Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. »Folkets pulsar i brand»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rätt betecknande för det militära öfverbefälets sätt att
betrakta och behandla skarpskyttarne är hvad som inträffade
vid den stora fältmanövern sommaren 1867 i Stockholms-
trakten, som pågick under en vecka. Fyra bataljoner af
Stockholms skarpskyttekår skulle då såsom en fjärde brigad
förstärka den under prins Oskars befäl stående kåren. Men
manövern leddes så, att af dessa skarpskyttebataljoner, som
alla voro varmt intresserade för deltagandet i dessa öfningar
och för detta ändamål underkastat sig uppoffringar af mer
än ett slag och stora strapatser, endast två kommo i till-
fälle att aflossa skott mot några fientliga tiraljörer, medan
de två andra bataljonerna ej ens fingo se skymten af en
fiende. Sedan fingo skarpskyttebataljonerna marschera till-
baka till Drottningholm, där de aftackades af prins Oskar.
Därmed var deras deltagande i den stora fältmanövern slut.
Sedan hade skarpskyttarne att gå nära på en hel dag syss-
lolösa vid Drottningholm, och till ersättning fingo de på
kvällen defilera för kungen. Man bör kunna förstå, att de
icke just kunna tycka den ersättningen motsvara vare sig
ansträngningarna och kostnaderna nu och under många år
för deras utbildning eller förhoppningarna att tillsammans
med den egentliga militären erhålla öfning och erfarenhet.
Att det gick så, berodde dock visst icke, hette det, på någon
afsikt hos vederbörande att hålla dem tillbaka, utan på bris-
tande förutseende och beräkning. Den bristen skulle ock,
anmärkte malisen, ha visat sig många gånger under samma
fältmanöver.
Hvilken förklaring man än väljer, blir den just icke så
synnerligen hedrande för det högre militärbefälet. Det och
åtskilligt annat tyckes ock bestyrka, att Blanche icke hade
så orätt i sitt beklagande vid 1867 års riksdag, att det högre
militärbefälet från första början icke rätt uppskattat den stor-
artade nationella folkrörelsen och icke förmått lyfta sig till
den höjd folket intog.
Blanche försummade icke heller tillfället att ge vederbö-
rande en erinran om att rörelsen utgått från själfva folket.
- 282 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
