Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. »Bort med stånden»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räddning hos en Uppsalaofficin — den ursäkten var, äfven om
den skulle ha varit fullt korrekt, alls icke tillräcklig.
Hufvudgrunderna af förslaget voro: Riksdag endast hvart
tredje år. Röstberättigade alla som hade kommunal
rösträtt, men med undantag för menige vid armén och flottan,
vaktbetjäningen vid allmänna och enskilda verk,
daglönare m. fl. Tvåkammarsystem med enbart medelbara val
å landet till andra kammaren, och valdes elektorerna efter
den kommunala röstskalan. Första kammarens ledamöter
valdes af följande valkorporationer: adeln; prästerskapet,
lärarekåren, universiteten och vetenskapsakademin; de högst
beskattade inom landstingsområdena och därmed likställda
städer; landstingen och stadsfullmäktige i de likställda
städerna. Arfvode för båda kamrarna.
Ett dramatiskt verkningsfullt och högtidligt ögonblick
måste det ovillkorligen ha varit, när Henning Hamilton
strax därefter uppläste sin reservation, som af De Geer
karakteriseras som gripande vältalig och som är i mer än
ett hänseende vorden ett historiskt dokument.
Sedan gammal stod kring Henning Hamiltons namn en
nimbus, som näppeligen kring någon annan enskild svensk
mans i mannaminne, och den nimbusen räckte än flera
år framåt. Tre regerande konungars gunstling, ledare för
unga uppväxande furstar betraktades han af många som
landets förste ädling, som idealet af en ädling. Följande ord
af den konservative Posthumus torde ock kunna ge en
föreställning om, hur högt han stod i mångas ögon och hur han
särskildt var de konservativa elementens ära och glans.
Han var, säger Posthumus, »en man, hvilken under hela
sin bana, såsom landshöfding, landtmarskalk, statsråd,
diplomat, finanskarl m. m, ådagalagt en mer än vanlig
kunskapsrikedom, en ärans man både i det offentliga och
enskilda, om hvilken hans vänner påstå att han i formen för
handlingar inom båda är mer än mycket försiktig, men aldrig
skuggrädd, då det gäller de stora principer, för hvilka han
kämpar sans peur et reproche, utan att vika en hårsmån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
