Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dansk= och norsktalande mot en tysktalande. Nu blef det
i stället endast två danskar mot en tysk.
Men vore än tyskarne fortfarande i minoritet, så hade
under enväldets dagar det tyska elementet i statslifvet för-
värfvat ett oproportionerligt inflytande, och strax utanför
gränsen hade de att tillgå en stor nation, med hvilken de
voro samhöriga. Och händelserna nu i århundradets början
hade kommit den tyska nationalkänslan att vakna och svalla
öfver i en varm hänförelse, som måste verka lifgifvande
äfven hos tyskarne utanför. Icke heller kunde det just stärka
banden mellan Holsteins tyskar och Danmark, att medan
tyska länderna gingo med i frihetskampen mot Napoleon,
Danmark envist stod på hans sida och Holsteins ungdom
alltså nödgades strida mot Tysklands vänner och hjälpare.
Inom det danska folket åter hade emellertid trots stora
förluster och olyckor den nationella själfkänslan åter
vaknat till lifj och helt naturligt var, att det skulle känna
sig som den danska monarkins kärna och vilja häfda sin
rätt att så vara. De tendenser till en kamp mot enväldet
och fram mot en författning, som började göra sig gällande
såväl i det egentliga Danmark som hertigdömena, förde ock
med sig en skärpning af de olika nationalitetsindividuali-
teternas själfmedvetande och bidrogo till att låta spira upp
de frön till en skickelsediger strid, som lågo nedlagda i
dessa nationalitetsmotsatser inom en och samma stat.
Till uppkomsten och utvecklingen af den slesvigholstein-
ska rörelsen i förra delen af 1800-talet medverkade många
faktorer. Första ansatsen därtill kom redan 1815 från några
Kielprofessorer (Dahlmann m. fl.), och under påverkan af in-
trycken från julirevolutionen 1830, Belgiens frigörelse och
frihetsrörelsen i Tyskland gaf sedan Uve Lornsen signalen
till en folklig slesvigholsteinsk rörelse, hvarefter en del yngre
folk, advokater och docenter, såsom Olshausen, Beseler m. fl.
bildade en liberal grupp, som sökte sätta fart i rörelsen.
Småningom uppkom ett närmande mellan dessa liberala
slesvigholsteinare och det konservativa ridderskapet, som
— 475 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
