Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korset och af kudden under den helige Knuts hufvud, då
hans kista öppnats (Ollivier).
Prinsessans skönhet och vinnande uppträdande beredde
henne genast vid intåget i London i mars 1863 en popula-
ritet, som blef äfven af politisk betydelse för Danmark, så
till vida, att den offentliga meningen i England sedermera
tog långt starkare parti för Danmark mot Tyskland än dittills.
Samma dag, som Gothadepeschen afsändes, eller den 24
sept. 1862, hade emellertid tilldragit sig något, som visser-
ligen icke väckte på långt när samma uppseende, men som
var i alla afseenden vida betydelsefullare och för Danmark
vida ödesdigrare. Det var Otto v. Bismarcks utnämning
till minister; fjorton dagar senare blef han Preussens mi-
nisterpresident och utrikesminister.
Den preussiska författningskonflikten om härreformen förde
Bismarck till makten. Men i honom såg den allmänna upp-
fattningen — äfven i Preussen — endast typen för den preus-
siske junkern i dess minst tilltalande skepelse och i hans poli-
tik endast ett hasardspel, som snart skulle visa sig ruinerande
för Preussen. Det bidrog till att låta Danmark med mindre
farhågor än eljest motse en konflikt. Man lärde sig hvarken
där eller i det öfriga Norden att taga »den brandenburgske
junkern> på allvar, förrän det var för sent.
För den slesvigholsteinska frågan saknade visserligen Bis-
marck allt verkligt intresse och föraktade djupt alla de pa-
tetiska deklamationer, den framkallat, men han hade tidigt
insett, att under en gynnsam situation skulle äfven den saken
kunna brukas som en häfstång för främjande af hufvudsyftet
med all hans politik, eller Preussens supremati i Tyskland.
Tills vidare fann han dock fördelaktigast att låta frågan an-
stå. I stället tog han sig för att stick i stäf mot opinioner
1 Preussen och ute i Europa ställa sig på Rysslands sida,
hvilket då befann sig i ett visst trångmål i följd af polska
upproret och stormakternas mer eller mindre öppna parti-
tagande för polackerna. Genom att sålunda knyta Ryssland
med starka band vid Preussens politik lade han, som fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
