Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden visade, en af de solidaste grundstenarna till Preussens
framtida storlek. Den som först af alla skulle få känna
verkningarna däraf var just Danmark.
Af många samverkande yttre och inre omständigheter
drefs vid denna tid danska regeringen till att med ett af-
görande steg söka komma ut ur sin på längden allt ohåll-
barare och pinsammare ställning. Detta steg, som icke
kunde annat än afse en afsöndring af Holstein, togs genom
kungörelsen den 30 mars 1863 om upphäfvande af 1855 års
författning beträffande de tyska hertigdömena. Det skedde,
efter att den danska regeringen först meddelat sig med Man-
derström och begärt hans understöd hos stormakterna.
Marskungörelsen betecknade en afgörande vändpunkt i
dansk politik. Ministären Hall bröt nu med sin föregående
taktik, lämnade underhandlingarnas och eftergifternas väg
och ställde sig ansikte mot ansikte med konflikten.
Preussen och Österrike uttalade sitt ogillande i skarpa
ord, men Öfverlämnade åt förbundsdagen att vidtaga lämp-
liga åtgärder. Dessa bestodo i dels att fordra marskun-
görelsens försättande ur kraft och i stället vidtagande af för-
beredelser till en gemensam författning för de olika lands-
delarna och dels i ett beslut om att besätta Holstein och
Lauenburg med 6,000 hanoveranare och sachsare.
Det hade visserligen endast varit Sverige, som gillat mars-
kungörelsen, men ändå stego Danmarks aktier för en tid
hos västmakterna, i synnerhet hos England och det till följd
af dess beredvillighet att låta prins Kristians näst äldste son
Vilhelm mottaga den efter Ottos af Bayern afsättning lediga
grekiska konungakronan (jfr sid 463). Därigenom undgicks
det diplomatiska fiasko, som hotade engelska regeringen.
Ett stort tal af Palmerston i underhuset i juli uppfattades
som ett officiellt tillkännagifvande att den danskvänliga rikt-
ningen vunnit fullständig seger. Danmark trodde sig redan
säker på engelsk hjälp, och äfven Manderström, som samti-
digt genom en depesch fäst stormakternas uppmärksamhet
på den af förbundsmakternas kraf framkallade nya fas i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
