Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. 1860-talets Sverige och Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
manlagda värdet utförda och införda varor år 1857 utgjort
148 millioner, utgjorde det år 1871 390 millioner rdr r:mt;
det hade således efter tretton år mer än fördubblats.
I utrikes sjöfart gingo år 1861 svenska fartyg af tvåhundra-
tusen nylästers dräktighet, 1870 hade dessa fartyg trehundra-
tjugufemtusen nylästers. Svenska handelsflottan ansågs vid
den tiden äga fartyg till etthundrasjutusen nylästers dräktig-
het, svenska ångbåtsflottan nära tolftusen hästkrafter.
Också öppnades för rörelsen nya utsikter genom de stor-
artade förbättringar, som nu mer än under någon föregående
tid och främst genom Nils Ericson åstadkommos i samfärd-
seln så väl mellan rikets olika delar som med andra länder.
När året 1857 ingick, voro järnvägssträckorna från Malmö
till Lund: halfannan mil, och från Göteborg till Jonsered:
en och en tredjedels mil, ännu de enda som funnos till-
gängliga för rörelsen. Den 4 november 1862 öppnades västra
stambanan i hela sin sträckning mellan Stockholm och
Göteborg och 1 december 1864 södra stambanan, som för-
enade Stockholm och Malmö, och den 19 juni 1871 den
nordvästra stambanan, genom hvilken konungen såg sina
båda hufvudstäder satta i oafbruten järnvägsförbindelse med
hvarandra. I slutet af 1871 voro etthundraelfva mil stats-
banor öfverlämnade åt rörelsen, och ett allt tätare nät af
mindre föreningsbanor, likt förgreningen af de finare ådror
hvilkas tillvaro först gör de stora pulsådrornas verksamhet rätt
kännbar och gagnelig, utvecklade sig efterhand. Det var en
fullständig omhvälfning i villkoren för landets inre rörelse.
* *
*
Stockholmarna ha som bekant namn om sig att vara myc-
ket begifna på att roa sig, att festa och lefva bon. Huru-
vida det rätteligen är att betrakta som ett genomgående och
permanent drag, må lämnas därhän. Men i alla händelser
vill det synas svårt att fritaga 1860-talets »Hr Stockholm»
för en sådan förhärskande böjelse. Det var väl inte för
intet, som hans stad då eller några år förut af Uppsala-
- 798 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
