Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Katolska tiden, 1323—1523 - Första Tidskiftet. Striden emellan konungamagten och aristokratin, 1323—1399 - Andra Tidskiftet. Förra hälften af unionstiden, till år 1470 - 5. Karl Knutssons tider, 1438—1470
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppbyggas i Masku socken, derefter flyttades till Bjerno, men
slutligen år 1442 inrättades i Reso socken och Ailos hemman
och erhöll namnet “Vallis gratise“, på svenska Nådmdal (finska
Naantali). Detta kloster inrättades efter mönstret af
moderklostret i Vadstena till ett förenadt munk- och nunnekloster,
och kom genast i åtnjutande af såväl de svenska
myndigheternas, som den finska adelns synnerliga omhuldande. Snart
derpå inrättades i Viborg två munkkloster, det ena ett
Domi-nikaner (n. v. finska kyrkan), det andra ett Fransiskaner. Ett
fjerde kloster åter, äfven det för Fransiskanermunkar, uppstod
samtidigt i Raunio, som kort förut hade erhållit
stadsprivile-gier. Äfven äro framstegen i vetenskap och konst på denna
tid märkbara. Karl Knutsson, som höll ett präktigt hof i
Viborg, säges användt sina lediga stunder till att försköna
slottets omgifningar. Läroverken i landet voro ännu icke
många; men de förmögna ynglingarne besökte i större antal
än förut universitetet i Paris. I bredd med denna
aristokratiska bildning märkes äfven en viss omsorg om folkets
undervisning; sålunda beslöt rikets presterskap år 1441 enhälligt,
att Fader vår, Ave Maria och den apostoliska bekännelsen
skulle öfversättas till folkets språk och alla helgdagar uppläsas
i kyrkorna. Visserligen hvälfde man åtskilliga krigiska planer
emot Ryssland och ett förbund afsjöts med liffländska riddarne
om ett gemensamt krigståg. Men hela företaget ändades med
några obetydliga gränsoroligheter.
I början af år 1448 kom plötsligen ett budskap, att
konung Kristofer dött i Danmark. Han var först i sitt fyrtionde
år och barnlös. Derför hade man ej tänkt på någon
efterträdare åt honom, och de svenska herrarne tillsatte tills vidare
tvenne riksföreståndare, bröderne Bengt och Nils Oxenstjerna.
Den förstnämndes son, Johan Bengtsson Oxenstjerna, upphöjdes
samtidigt till erkebiskop i Upsala, så att den högsta andliga, .
likasom den högsta verldsliga magten nu var i händerna på
en och samma slägt. Men på våren kom marsken Karl
Knutsson ifrån Viborg till Stockholm, förande med sig 800
riddare och svenner. Efter något bråk beslöt man att
välja en inhemsk konung och då man skred till val, erhöll
Karl Knutsson, som äfven uppbars af folkets och
borgerska-pets sympatier, de flesta rösterna. Sålunda hade slutligen,
efter tjugu års förlopp, riket erhållit en inhemsk konung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
