- Project Runeberg -  Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar /
149

(1874) [MARC] Author: Sakari Yrjö-Koskinen Translator: Rafael Hertzberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 4. Erik XIV och hertig Johan, 1560—1568

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERIK XIV OCH nERTIG JOTIAN, 15 60–-1 5 68. 149

k

ingenting kunde uträtta, då han ej egde någon flotta. I Juni
samlade hertigen hela sin krigshär till Åbo och sammankallade
derjämte befolkningen dit till den före midsommar infallande
Ilenriksmesso marknaden. Han talade till den .församlade
menigheten, förtäljde om Eriks bedrägliga förfarande och
begärde hjelp af folket. Finnarne lofvade detta och bekräftade
med ed sitt löfte. Men denna folkresning var alltför litet
förberedd och kom derför nu för sent. Redan de första
dagarne af Juli begynte belägringen af Åbo slott så till lands
som vatten med en ansenlig styrka. De förnämsta af den
finska adeln hade genast slutit sig till konungen. Bland de
belägrande sågos Nils Boije, Klas Kriksson Fleming, Ivar
Stjernkors, Anders Nilsson Sabelfana m. fl. Från Tavastehus
uppbröt Johan Knutsson till Laukko, plundrade hertigens
gårdar i Satakunta och närmade sig sedermera till Åbo. Äfven
från Wiborg och Reval var krigsfolk i antågande. Sålunda
ansatt från alla håll hade hertigen råkat i en ganska hopplös
belägenhet. Då utanverken på Korpolais-berget blifvit intagna,
begynte man beskjuta slottet med den framgång, att hertigens
eget sofrum ej längre var i säkerhet. Likväl slogs den första

stormningen med framgång tillbaka. Först trolösheten hos

slottets lägre soldater, hvilka till största delen voro svenskar
och nu hoptals öfvergingo till de belägrande, nödgade Johan
att uppgifva slottet. Len 12 Augusti 1563 öfverlemnade
hertigen sig och slottet åt de belägrande. Han fick löfte om
ett furstligt fängelse, hvarest han finge hålla 50 af sina egna
tjenare, samt njuta alla furstliga inkomster och rättigheter,
till dess hans sak blifvit behörigen undersökt. Klas Eriksson
Fleming, som i framtiden skulle intaga en vigtig plats i
Finlands historia, fick sig nu anförtrodt att föra fångarne öfver
hafvet till Sverige.

Men konung Erik stadfästade ej de kapitulationsvilkor,
som ingåtts emellan hans öfverbefälhafvare och hertigen. Redan
innan man kom till Stockholm blef hertigen skild från sina
tjenare. De af dem, som voro svenska undersåter, halshöggos
och steglades; bland dessas antal befunno sig äfven flere af
den lägre finska adeln, hvilka nu blefvo offer för konungens
hämnd. Hertigen sjelf blef med sin gemål insatt på Gripsholms
slott. Åt Katharina hade blifvit erbjudet ett furstligt hem på
något af slotten, om hon ville lefva skild från sin make; men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:59:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyfihist/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free