Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 4. Erik XIV och hertig Johan, 1560—1568
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finska gränsen förekommo derför vid denna tid inga
oroligheter. En ganska besynnerlig fordran framstäldes från czaren
till det svenska sändebudet Hans Larsson Björnram, som år
1564 besökte Moskva. Ivan fordrade nämligen, att hertig
Johans gemål skulle sändas till Ryssland; ty czaren hade
samtidigt som hertigen friat till henne. Erik försökte med fagra
ord undslippa denna underliga anhållan, men lofvade slutligen
äfven med detta pris köpa czarens vänskap. Ännu år 1568
upprepade de ryska sändebuden i Sverige denna fordran, och då
den förändrade politiska ställningen då gjorde saken omöjlig, så
upptändes häraf ett nytt krig, såsom vi framdeles få tillfälle att
se. Aldra häftigast flammade för tillfället krigslågan vid danska
gränsen och på Östersjön. Detta krig hade begynt år 1563 af
obetydliga orsaker (danska konungen hade enligt unionstidernas
sed satt Sveriges tre kronor i sitt vapen); men det fördes med
utomordentlig grymhet å ömse sidor och upptände ånyo det gamla
nationalhatet emellan svenskar och danskar. I Norge intogo
svenskarne Trondhjems län, men förlorade det åter. I söder
bemägtigade sig danskarne Elfsborg och försvarade detsamma
med god framgång. Deremot härjade Erik sjelf på ett
fasaväc-kande sätt i Halland och Blekinge. Då Rottneby intogs med
storm, dödades alla dess invånare, så att vattnet i floden var rödt
af blod, såsom konungens egna ord ljödo; de dödades antal
uppgick till tvåtusen, förutom qvinnor och barn, “dem finnarne,
som anlände till sist, mördade.44 Sådant var Eriks sätt att
föra krig, hvaröfver han sjelf skröt i sitt bref till Sveriges
invånare. Till sjös fördes kriget med större ära emot
Danmarks och Lybecks förenade flottor. Då den gamle amiralen
Jakob Bagge blifvit tillfångatagen i en drabbning, och Klas
Eriksson Fleming ingenting betydande förmådde uträtta,
utnämndes den 12 Augusti 1564 Klas Kristersson Horn till
öfverbefälhafvare öfver flottan och tillkämpade sig redan
följande dag en lysande seger vid Öland. Följande sommar
mötte han åter fienderna vid Bachow (emellan Wismar och
Rostock) och slog dem i en ny drabbning, i hvilken danska
amiralen Herluf Trolle stupade. Vid detta tillfälle omnämnes
med synnerligt beröm ett litet svenskt fartyg; benämndt TroUm,
som stred mot sjelfva det danska amiralskeppet; och ibland
besättningen på Troilus nämnas särskildt sjuttio finnar, som
med sina stålbågar sköto så skarpt, att pilarne nedföllo som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
