Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 2. Det stora tyska kriget, 1630—1648
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde ej sammanhålla den kejserliga arméns tygellösa horder.
Först då Tilly i början af det följande året (1631) ankom till
krigsskådeplatsen, begynte kriget antaga ett mera storartadt,
utseende. Gustaf Adolf afslöt nu en traktat med Frankrike
om subsidier; men Brandenburgs och Sachsens vankelmodiga
hållning hindrade honom från att skynda till Magdeburgs
undsättning, hvilken stad Tilly nu eröfrade och på det ohyggligaste
lät ödelägga. Konungen gick derefter öfver Elbe och uppslog
vid Werben, midt emot Havvels mynning, ett befästadt läger,
mot hvilket alla Tillys anfall strandade. Om hösten hade den
kejserlige armén blifvit ökad till 40,000 man och inföll nu i
Chur-Sachsen, hvars regering hittills bemödat sig om att
för-blifva neutral, men nu blef tvungen att bedja svenskarne om
hjelp. Gustaf Adolf tågade till Wittenberg med 13,000 man
infanteri och 9,000 man kavalleri, tog äfven den sachsiska
hären (11,000 man) under sitt befäl och anryckte med dessa
stridskrafter emot Tilly. "Denne hade uppstält sina trupper
vid Breitenfäd, icke långt från Leipzig, och den 7 September
1631 uppstod här en blodig sammandrabbning. Svenska
konungen, hvars härskri var: Gud med oss! hade uppstält sitt
fotfolk i centern och rytteriet på begge flyglarne; högra flygeln
anfördes af Gustaf Adolf sjelf och på den yttersta andan hade
han posterat Torsten Stålhandske med 700 finska ryttare.
Venstra flygeln var anförtrodd åt Gustaf Horn; ännu längre
till venster stod den sachsiska hären skildt för sig.
Katolikernas fältherrar voro den sjuttioårige Tilly, samt Pappenheim
och Furstenberg; deras fältrop var: Jesus Maria! Kl. 2 e. m.
gjorde Pappenheim med rytteriet ett anfall på flanken af högra
flygeln, men stötte pä ett så kraftigt motstånd, att hela hans
trupp sprängdes och Tillys hela artilleri råkade i finnarnes
händer. Under tiden hade Tillys hufvudstyrka anfallit
sach-sarne och slagit dem på flykten; men Horns flygel uthärdade
med ståndaktighet den öfvermägtiga fiendens anfall, till dess
konungen bragte honom undsättning och segern fullständigt
af-gjordes till svenskarnes fördel. Om aftonen lågo 6,’000 katoliker
på slagfältet och vägen till södra Tyskland var öppen.
Enligt fleres åsigt, borde Gustaf Adolf nu hafva tågat
direkte på Wien; men konungen ville ila till sina betryckta
trosförvandters i Schwaben bistånd och förde derför sin här
öfver Thtiringerwald till stranden af Main, hvarest de rika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
