Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Andra Afdelningen. Fortsättningen och slutet af Sveriges magtperiod, 1660—1721 - 7. Karl XII:s regering till slaget vid Pultava, 1697—1709
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mängd utländingar (t. ex. de ifrån Frankrike förjagade
huge-notterna) inkallades till riket, och man försökte att på alla
håll utrota såväl de nationella som religiösa fördomarna.
Ryssland hade på denna tid inga andra hafskuster än vid Hvita
hafvet och Ishafvet. Peter insåg genast olägenheterna af ett
sådant afstängningstillstånd och han beslöt att förskaffa åt sitt
land nya hamnar vid Östersjön och Svarta hafvet. I det af
denna orsak framkallade kriget med Turkiet eröfrades Asow
år 1696 och man lät strax derpå bygga en rysk krigsflotta.
Aret derpå begaf sig czaren sjelf till utlandet och arbetade
med yxan i hand på skeppsvarfvet i Saardam i Holland.
Sedan han återkommit hem, bestraffade han med fullständig
upplösning strelitsernas kår, som under hans frånvaro hade
väckt ett uppror, och begynte med ännu större ifver än förut
arbeta på sedernas och inrättningarnas förbättring och förnyelse.
Flere af dessa förbättringsåtgärder afsågo väl endast det yttre,
såsom t. ex. förordningen om skäggets afrakande och om
begagnandet af europeisk klädedrägt; men de voro dock alla ett
uttryck för czar Peters grundtanke: att göra Ryssland till en
europeisk stat. Det kraftfulla snille, hvarmed czaren fullföljde
denna sin plan, har förskaffat honom historiens ärenamn den
store. För att åt sitt rike vinna en lättare samfärdsel med
de vestra länderna, beslöt han nu att anfalla Sverige, som
helt och hållet utestängde honom från Östersjön. I denna
af-sigt förenade han sig med kurfursten August af Sachsen,
hvilken år 1697 hade blfvit vald till konung i Polen, och
vann Fredrik IV i Danmark till tredje man i förbundet. Alla
tre önskade att göra ett slut på Sveriges öfvervälde i norden
och ansågo tillfället lämpligast just nu, då i detta rike en ung
och oerfaren konung herskade, hvilken tycktes fördrifva hela
sin tid med barnsliga lekar. De visste ej, att just kriget var
den lek, hvarefter Karl XII med största otålighet längtade.
De första fiendtligheterna skedde från Danmarks sida.
Men om sommaren 1700 seglade Karl med sin flotta ut från
Karlskronas hamn, landsteg med armén på Seeland och
tvangdanska konungen att sluta fred. Denna hastiga utgång på
kriget var så mycket lyckligare, som redan äfven de öfriga
fienderna voro färdiga till anfall. Redan i årets början hade
10,000 sachsare kommit till trakterna af Diina, der de intogo
fästningen Diinamiinde. Bland dem fans en liffländsk adelsman -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
