Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 7. Slutet af Gustaf III:s regering, 1786—1792; Anjalaförbundet och Treåriga kriget, 1788—1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andeskådaren Gustaf Björnram och guldmakaren August
Nordensköld. Men i politiskt hänseende vigtigast voro denna tids
/Hmwww-samfund, hvilket äfven hade sina loger i Finland,
såväl på Sveaborg som annorstädes, och som synes bland sina
medlemmar hafva räknat de flesta i Finland bosatte officerare.
Förutom utöfvandet af allmän taenniskokärlek, som dessa
föreningar afsågo, gåfvo de tillfälle äfven till politiska
öfverlägg-ningar, hvilka allt efter omständigheterna kunde öfvergå till
ordentliga sammansvärjningar. På sådant sätt begynte
otvifvel-aktigt den politiska oppositionen i Finland ganska snart gestalta
sig; men i spetsen för den samma trädde här ett särskildt
nationelt sträfvande, hvilket ej hade något mindre syftemål,
än Finlands sjelfständighet i bredd med Sverige eller dess
skiljande från svenska väldet.
Såsom hufvudraan för detta sträfvande framträdde vid
denna tid Georg Magnus Sprengtporten, hvilken, sedan han
återvändt från Frankrike, nu i flera år (1781—1784) vistades
på sin gård i Nastola och i samråd med närboende adelsmän
i Tavastland och Nyland uppgjorde planer rörande Finlands
politiska ställning. När dessa planer hade uppstått hos honom,
kunna vi ej med säkerhet afgöra. Det är möjligt, att han
under • sin vistelse i Paris, hvarest han blef bekant med den
store Franklin, hade tagit det amerikanska frihetskriget till
förebild för dylika spekulationer beträffande Finland. Men
ännu troligare är det, att hans egna fosterländska sträfvanden
slutligen ledde honom till den öfvertygelse, att Finland endast
såsom en särskild stat skulle kunna tillkämpa sig en nationel
framtid. Denna tanke, som redan flere årtionden hade rört
sig inom de finska Mössorna, synes denna gång vunnit många
anhängare, och den fosterländska entusiasm, som Sprengtporten
redan genom sin förra embetsraannaverksamhet hade uppväckt,
drog äfven nu de unga adelsmännens sinnen inom hans
tankekrets. På detta sätt bildade sig nu inom det allmänna
oppositionspartiet ett särskildt sjelfständighetsparti, bland hvars
medlemmar må nämnas friherre Robert Vilhelm de Geer (från år
1783 vice landshöfding öfver Kymraenegårds län), kaptenen,
sedermera majoren, Johan Anders Jägerhorn, major Karl Henrik
Klick och öfversten vid Åbo infanteriregemente Johan Henrik
Hästesko af Mohla-slägten. Men sättet, huru dessa planer
skulle verkställas, synes ännu ej varit klart ens för partiets
c
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
