Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 7. Slutet af Gustaf III:s regering, 1786—1792; Anjalaförbundet och Treåriga kriget, 1788—1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudman. Pingstdagen 1784 (under det Gustaf var i Italien)
säges Sprengtporten hafva besökt hertig Karl och i en mängd
finska adelsmäns namn erbjudit honom den finska storfurstliga
kronan. Men då hertigen på detta anbud gaf ett obestämdt
svar, synes hela planen åter stannat dervid, och Sprengtporten
ingick följande år i Nederländernas tjenst. Under tiden
började det emellertid blifva tydligt, att förhållandet emellan
Sverige och Ryssland icke mera var så vänskapligt, som
sammankomsten i Fredrikshamn hade låtit förmoda. Sprengtporten,
som på - grund häraf kunde hoppas på Rysslands bistånd till
förverkligandet af hans planer, gjorde på nyåret 1786 en
framställning derom till ryska ministern i Haag och hänvisade till
kejsarinnan Elisabets manifest af år 1742. Derefter begaf han
sig tillbaka till Sverige, hvarest just för tillfället den af konungen
sammankallade riksdagen bragte alla oppositionella ämnen i
jäsning. Riksdagen var redan nära sitt slut, då Sprengtporten
anlände; men han slöt sig genast till den skarpaste
oppositionen. Sedan riksdagen afslutats, ingick han i rysk tjenst
och flyttade till St. Petersburg, der kejsarinnan emottog honom
med utomordentlig ynnest. Finlands afskiljande från Sveriges
rike var naturligtvis den egentliga afsigten med detta steg;
endast med Rysslands hjelp och under dess beskydd ansågs
Finlands sjelfständiga politiska ställning vara möjlig.
Det är ögonskenligt, att Gustaf III, då han
sammankallade ständerna om våren 1786, hade hoppats med samma
framgång som åtta år tidigare leda dess beslut efter sitt sinne.
Riksdagen tog sin början den 1 Maj. I kallelsen till riksdag
hade inga andra skäl blifvit nämnda, än behofvet att uttänka
åtgärder emot hungersnöd, i händelse äfven framdeles sådana
missväxtår skulle inträffa, som de tre senaste. I och för detta
ändamål begärdes af banken ett räntefritt lån å 1,000,000
riksdaler silfver till grundläggande af spanmålsmagasin. Saken
hade äfven under denna form sin politiska sida; ty Gustaf
hade nyss varit tvungen att vända sig till kejsarinnan för att
begära säd för Finland ifrån de ryska magasinerna, och
Ka-tharina, ehuru hon biföll hans begäran, hade vid detta tillfälle
bemött svenska konungen ined högdragenhet. Men hans biafsigt
var otvifvelaktigt att samla nödiga spanmålsförråd för ett
kommande krig. Äfven en annan riksdagsproposition, nämligen
passevolansafgiften frän rotarne och rusthållen till arméns öfnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
