Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 9. En blick på kulturförhållandena i ryska och svenska Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9. En blick pä knlt«rfflrkällaitdena i ryska och svenska Finland.
Innan vi härifrån öfvergå till det nya tidehvarf, som nu
hade begynt för Finland, måste vi ännu med några ord
belysa kulturförhållandena i Finland under det svenska väldets
sista tider. ’
Det är till först att märka, att Finlands folkmängd ännu
på denna tid var ganska fåtalig, ehuru otvifvelaktigt i stark
tillväxt. År 1785 räknades i svenska Finland omkring 680,000
innevånare och i ryska Finland nära 177,000. Under de sista
åren af svenska tiden hade befolkningen i den förra delen
stigit till 900,000, under det att det ryska området då räknade
inemot 200,000 personer. Dessa siffror visa, att folkmängden
och sålunda otvifvelaktigt äfven förmögenhetén voro i vida
starkare tillväxt under den svenska styrelsen, än på andra
sidan Kymmene-elf. Det synes i sjelfva verket tydligt, att
landets alla näringar under Gustaf III:s och Gustaf IV:s
regeringar gått betydligt framåt. Storskiftet hade befordrat
åkerbruket, handeln och sjöfarten hade fått ny lyftning isynnerhet
i de Österbottniska städerna, och städernas handtverkerier voro
i blomstrande tillstånd. Gustaf Adolfs obetänksamma utrikes
politik hade visserligen sedermera tillfogat Finlands
affärsställning betydlig skada; isynnerhet hade sjöfarten lidit genom det
allmänna krigstillståndet i Europa. Men å andra sidan är att
märka, att grunden för den materiella förkofringen var ej
allenast de af regeringen vidtagna förordnanden och inrättningar,
utan vida mer den fosterländska anda, hvaraf man kunde skönja
de första rörelserna redan under ständerregeringens tid, men
som först senare begynte kraftigare verka. Det egendomliga
härvid var, att denna patriotism nu på alla områden tog gestalt
af ett särskildt finskt sträfvande, hvilket vitnade om den i
detta land lefvande nationalkänslan. På det ekonomiska
området var -det Finska Hushållningssällskapet (stiftadt på
konungens födelsedag den 1 November 1797 under namn af “Kongi.
Finska Hushållningssällskapet“ och på finska “Suomen
Huoneen-pidon Seura“ = det n. v. “Suomen Talous-seura11), som
slutligen blef medelpunkten för dessa fosterländska sträfvanden.
Denna märkliga förening, hvars ändamål var att befordra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
