Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 9. En blick på kulturförhållandena i ryska och svenska Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finlands säregna intressen på det materiella området, sträckte
snart sitt inflytande till alla verksamhetsgrenar. Genom
sällskapets försorg blef potatisodlingen spridd i landet;
kärrodlingarna befordrades genom uppmuntringar och belöningar;
arti-ficiel koppympning infördes, och genom assessor Gabriel
Ahl-mans testamente af år 1798 kom sällskapet i tillfälle att
inrätta flere högre folkskolor i trakterna omkiing Tammerfors.
På Hushållningssällskapets uppmaning stiftades äfven kort derpå
den första enskilda banken i Finland. Detta s. k. Diskont-
verk i Åbo erhöll den 20 Juni 1805 kungl. stadfästelse och
började den 1 Augusti 1806 sin bankrörelse med 150,000
riksdalers aktiekapital, hvartill Riksens Ständers bank i
Stockholm lade en lika stor summa. Till slutet af följande år
hade denna rörelse lemnat aktionärerna 13] %\ men till följd
af kriget upplöstes sedan hela inrättningen. Äfven i den
aflägsnaste landsorten uppstodo föreningar till befordrande af
ekonomien; sålunda verkade Landtmanna-sällskapet i Dmola
(stiftadt 1803) för dessa trakters odling och upplysning. Öfver
hufvud hade* man redan begynt inse, att folkets upplysning
var ett oeftergifligt vilkor för det materiella framåtskridandet;
fördenskull publicerades allt mera äfven på finska språket
allehanda råd och anvisningar i hushållningens alla grenar likasom
ock i annat för allmogen gagueligt vetande, och början gjordes
till en egentlig folklitteratur, bland hvars alster särskildt må
nämnas: prosten i Sotkamo Johan Frosterus’ bok i
naturkunnighet (Hyödyllinen huvitus luomisen töistä) 1791 och
Krist-frid Gananders läkareböcker, samt den år 1776 i Åbo utgifna
första finska tidningen “Suomalaiset Tietosanomat“, hvilken dock
upphörde med sin första årgång. .
På sjelfva det vetenskapliga arbetets fält märkes samma
fosterländska riktning, och Åbo akademi var naturligtvis den
härd, derifrån upplysningens strålar spredo sig till Finlands
alla bygder. Flere framstående lärare representerade på denna
tid den finska andens sträfvande till kunskap. Den ryktbare
Kalm dog redan år 1779; men hans vän Gadd lefde till
1797. Båda böra de dock rättast föras till föregående period;
men äfven detta tidehvarf fostrade flere utomordentligt
framstående män på samma vetenskapliga område. Bland dessa
må nämnas inom botaniken Karl Niklas HeUenius (j* 1820)
och inom kemien Johan Gadolin (j* 1852), jämte hvilka redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
