Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 9. En blick på kulturförhållandena i ryska och svenska Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—1778) berörde Finlands äldre och nyare poesi; men det
förnämsta af hans arbeten var hans med rikliga urkunder
försedda förklaring till Paul Juustens biskopskrönika (Chronicon
Episcoporum Finlandensium), publicerad i akademiska
dissertationer 1784—1800. Hans öfriga forskningar på detta område
publicerades antingen såsom dissertationer eller i de i Åbo
utkommande svenska tidningar, i hvars redaktion Porthan genast
från början (1771) var medlem. Äfven till Finlands geografi
samlade Porthan flitigt material och en ny upplaga af Tunelds
geografi öfver Sveriges rike erhöll sålunda rörande Finland en
helt ny gestalt. Genom Porthans forskningar spred sig nu
kännedomen om Finlands land och folk till det öfriga Europa;
den ryktbare Schlözer i Göttingen publicerade redan år 1779
uppgifter “om Finland, Europas Canadaoch år 1809 utgaf
den tyske historieskrifvaren Ridis sitt arbete “Finnland und
seine Bewohner“, helt och hållet efter Porthans och hans
lärjun-’ gars forskningar. Äfven det nya kartverk öfver Finland, som
år 1799 utkom i sex bläd, såsom en del af friherre Hermelins
kartverk, fick åtnjuta Porthans trägna medverkan. Det fans, med
ett ord sagdt, ej något fosterländskt företag, som ej Porthan skulle
befordrat genom sin kunskap och sitt intresse; uti honom och
genom hans arbeten begynte nu finnarnes patriotism framgå
till klart medvetande om en egen sjelfständig nationalitet, och
derför har det finska folket, med erkännande af dessa hans
förtjenster, upprest (år 1864) hans staty på stranden af
Aurajoki. På den af Porthan anvisade vägen sträfvade äfven andra
till samma mål. Kr i st frid Ganander (kapellan i Franzila, död
1790) samlade finska ordförråd, gåtor och myther (Mythologia
Fennica, 1789), Erik Lencqvist (dog som kyrkoherde i Orihvesi
1808) skref om det finska folkets vidskepelse, och många andra
publicerade värdefulla bidrag till lokalhistoriens och
hembygdens kännedom. Men framför andra böra vi omnämna tvenne
män, hvilka på den fosterländska historiens område följde sin
läromästares spår. Den ena var Magnus Jakob Alopaeus
(biskop i Borgå 1809—1818) hvars “Borgå gymnasii historia"
(påbegynt 1804) spred ljus öfver östrä Finlands kyrkliga
förhållanden. Den andre var den fint bildade och snillrike Jakob
Tengström (född i Gamla Karleby 1755, professor 1790, biskop
i Åbo 1808, död 1832), hvars biografier “Biskop Terseri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
