Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Bidrag till de kyrkliga böckernas historia under Karl X:s regering - I. En brefväxling mellan Swedberg och Spegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
146 HERMAN LUNDSTRÖM
ta^et under konungens auspicier, men också uttryckligen gör
gällande, att det är ^begynnh *med Hans Maj:ts nådtgste
behag, minne och godtfinnande%.
Af brefvet framgår vidare, att Swedberg långt tidigare,
än hvad lefvemesbeskrifningen uppgifver, vändt sig till Spegel
för att vinna hans medverkan vid psalmboksgranskningen.
Enligt lefvemesbeskrifningen skedde detta icke förr än sedan
den psalmbokskommitté, som tillsatts den 5 dec. 1691, under
år 1692 eller 1693 hunnit ganska långt med sitt arbete. Bref-
vet ådagalägger, att Swedberg icke af egen drift, såsom man
af lefvemesbeskrifningen får anledning att antaga (»Talar jag
alltså med Hans Högwyrdighet . . . Håkan Spegel» o. s. v.), utan
på konungens befallning redan i god tid före kommitténs till-
sättning skriftligen konfererat med Spegel, hvilket naturligen
dock ej utesluter, att han äfven senare muntligen öfverlagt
med honom om den viktiga angelägenheten.
Enligt lefvemesbeskrifningen skulle J. Boéthius och I,
Kolmodin hafva deltagit i det förberedande granskningsarbe-
tet. Att så ock varit förhållandet finnes ju f n. icke skäl att
bestrida. I hög grad anmärkningsvärdt synes emellertid vara,
att därom icke ett ord namnes i brefvet, hvaremot man här
erhåller den alldeles nya upplysningen, att jämte Urban Hjäme
äfven Magister Johannes Laurentii Barchius, som då var
förste komminister vid Storkyrkoförsamlingen i Stockholm och
dog såsom domprost i Wästerås år 1701, deltagit i det första
revisionsarbetet.
Af intresse äro ock brefvets meddelanden om de grund-
satser, hvilka Swedberg och hans medarbetare redan från bör-
jan och med konungens bifall följt vid psalmboksrevisionen.
Som första grundsats angifves, att T>det som löper emot ana-
logiam fidei rättas^^, hvilket så mycket mer synes förtjäna be-
aktande, som hufvudangreppet mot den s. k. Swedbergska
psalmboken sedermera just gick ut på att ådagalägga, att denna
för öfrigt äfven i kungl. brefvet af den 5 dec. 1691 upptagna
princip icke blifvit följd.
Af synnerligen stor betydelse för den svenska psalmbokens
historia är den nya upplysningen, att de trenne psalmboksgran-
skame, Swedberg, Hjäme och Barchius, vid sitt arbete följt en
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
