Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Ur våra äldre prästmötens historia, med särskild hänsyn till Upsala ärkestift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
UR VAR.V ÄLDRE PRÄSTMÖTENS HISTORIA 99
kunna öfverskattas. Vittnesbörd gifvas ock, att de från präster-
skapets sida varit omfattade med lifligt intresse. ^ Allt ifrån
1593 finnas tr\^ckta synodaldisputationer för Upsala stift. I
dem afhandlas någon trosartikel antingen enligt Augsburgiska
I bekännelsen eller, sedan denna blifvit genomgången, enligt
’ Schmalkaldiska artiklarne och — efter midten af i6oo-talet —
de allmänt och länge i Sverige använda Hafenrefferi loci teo-
} logici.
För prästmötesafliandlingens tidiga befordran till tr}’cket
och utdelande bland prästerskapet i mycket god tid före mötet
ifrade Paulinus, medan Rudbeckius i Västerås förfor på ett
alldeles motsatt sätt, enär han lät respondentema först e/ter
ankomsten till stiftsstaden få kännedom om det ämne, som skulle
ventileras. Rudbeckius’ praxis hade fördelen, att den tvingade
vederbörande att före prästmötet söka sätta sig in i Aeia det
teologiska systemet, medan Paulinus’ tillvägagångssätt otvifv^el-
aktigt var egnadt att mera befordra grundligheten vid inläran-
det af dogmatikens särskilda loci.
Understundom i samråd med prästerskapet bestämde
biskopen sista mötesdagen det teologiska ämnet för nästkom-
mande synods öfningar. Därefter utsagos af mötet eller biskopen •*
officianter till nästa synod, nämligen en preses, en orator, trenne
respondenter och lika många predikanter.
Därefter fortskreds till öfverläggningar och beslut angå-
ende så väl undervisningsfrågor som rent kyrkliga sådana.
Härvid plägade stiftschefen göra sig noga underrättad om för-
samlingamas tillstånd och behof, om lag och författning efter-
lefdes, om prostarnes och det öfriga prästerskapets flit och tro-
het i sin ämbetsutöfning. Slutligen riktade biskopen till de
församlade herdame ett allvarligt förmaningstal med afseende
’ Sä heter det i protokollet frän andra prästmötesdagen i Strengnäs 16 14,
bc.lan det meddelats, att biskopen förut gifvit vissa anvisningar angående »modum
(lisputandi*: *Atque tandem ita cotnparatt ei admomtt\ ipsam collationem et
dnputationem peragentes^ iotam diem jucundissime et placidtssime absolvitnus et
consumpstmuSy excepto qvod vix per korulam emisst paululum respiravtmus.*
Viixiö foliovol n:o 7.
’ Vid eft prästmöte i Linköping (1721) fingo de vid prästmötet närvarande
kontraktsprostarne utse officianter. Holmström, a. a. s. 319.
CmOO^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
