Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - E. Edling. Priscillianus och den äldre Priscillianismen. Anm. af E. Billing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GRANSKNINGAR OCH ANMÄI^^INGAR 151
omfång — af ett par funnos endast fragment kvar — syntes
de dock vara egnade att från flera olika sidor belysa Priscillian-
ismens åskådning och historia. De tre första utgöra försvars-
skrifter från olika tidslägen och tjäna, jämte den inblick i Pri-
scilliani lära — särskildt hans ståndpunkt till »apokryferna» —
de gifva, att på ett ytterst viktigt sätt komplettera kännedomen
om det yttre historiska förloppet, för hvilket man hittills vålsent-
ligen varit hänvisad till framställningen hos Sulpicius Severus.
De återstående »traktaterna» äro uppbyggelseskrifter, hvilka
syntes gifva en någorlunda fyllig bild af, huru kristendomsför-
kunnelsen i de priscillianska kretsarne gestaltade sig, när den
var oberörd af ap)ologetiska syften.
Det första intrycket var ock, att nu allt var klart — och
visserligen så, att den gamla häfdvunna uppfattningen af Pri-
scillianismen måste underkastas en fullständig revision. I Pri-
scillianus, rentvådd från allt som kunde gifva anledning till
berättigade beskyllningar, syntes en skriftställare af kraftig
egenart och stort religiöst allvar och djup vara upptäckt. »Fana-
tische Feinde haben ihn gerichtet; jetzt nach genau andert-
halb Jahrtausenden feiert er in unserer nach Wiirzburg gerette-
ten ehrwurdigen Handschrift die verdiente Auferstehung» —
så slutar Schepss det föredrag där han, ännu behärskad af
den första upptäckareglädjen, gjorde reda för sin upptäckt.
Sedan uttryckte han sig försiktigare. Men från ett annat
håll blef Priscillianus gjord till föremål för en ännu mycket
djärfvare apoteosering. Uti F. Parets arbete: Priscillianus,
ein Reformator des vierten Jahrhunderts, framträder han så-
som en gestalt, som milsvidt höjer sig öfver sin samtid,
ja som redan funnit det rätta svaret på de frågor, under
h vilkas tryck vår moderna teologi arbetar. Boken förtjänar
verkligen att läsas såsom ett bidrag till karaktäristiken —
mindre af Priscilliani än af vår tids teologi. I den otroligaste
grad tydas här rent moderna tankar och stämningar in i den
gamle Priscilliani satser, hans oskyldigaste yttranden uppen-
bara verkliga afgrunder af religiös vishet — han blir, såsom
man sagt, en Luther före Luther, en Ritschl före Ritschl.
Men denna omtydning sker med den älskvärdaste naivitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
