Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - N. Jacobsson. Från en forskningsresa till Herrnhut. Nya bidrag till den svenska herrnhutismens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 NILS JACOBSSON
kirch). 1 Från denna stund gick nämligen för Z. nytt ljus upp
öfver försoningens hemlighet. Det blef honom klart, att det
är omöjligt att med logikens och filosofiens hjälp systematiskt
eller matematiskt bevisa religfiösa erfarenheter såsom Dippel
försökte göra. < Man finge ej såsom Dippel borttolka eller sätta
sig öfver ’skriftens bokstaf och ordalydelse,^ utan måste noga
rätta sig efter densamma. Angående försoningen medgaf Z.
delvis riktigheten af Dipjjels opposition mot den ortodoxa fram-
ställningen af denna sak, hans lära att Gud är kärleken, att
Goid ej af evighet varit vred, ej vore en fiende till människorna,
som måste försonas med dem, och att Jesus Kristus därför ej
behöfde förändra Guds sinnelag mot dem o. s. v. Men därmed
ville Z. ej såsom Dippel förkasta satisfaktionsläran* Den låge
uttryckt i skriftens ord om lösepenningen, köpet, fribrefvet,
handskriftens sönderrifvande, hvarvid Kristi blod anges såsom
causa sine qua non. A parte Dei kan man ej tala om Guds
vrede och dess försonande men väl a parte hominis. Ty fak-
tiskt erfar och upplefver människan Guds vrede och sig själf
såsom fördömd, förtappad och förlorad. Endast Kristus kan
föra människan in i tillståndet att blifva försonad med Gud.
Därföre framträder han från människans synpunkt sedt såsom
den där blidkat vreden, burit straffet och försonat Gud. Män-
niskan frälsas (»liksom en tjuf, som är lifdömd, men i sista
stund benådas») af idel nåd genom Kristi blods förtjänst. För-
soningen består icke i, att Gud blir godtgjord utan däri,
att den fördömde syndaren af Giid förklaras för rättfärdig
för Kristi blods skull af idel nåd. Detta är en sak, som
ej behöfver matematiskt bevisas, liksom man ej behöfver ma-
tematiskt demonstrera för en lifdömd, att den dom, som en-
ligt lagen är uttalad öfver honom, enligt matematiska grun-
der svarsu- mot det brott, som han begått. I sammanhang
härmed utvecklade han sin lära om »det arma syndarskapet».
Liksom den dödsdömde, som blifvit benådad, känner, att hela
hans återstående lif är en nådeskänk, så känner den arme
^ Jfr Beck er, a. a., sid. 281, som dock sfttter denna vändpunkt till 1732
på grund af feldateringen af brefven till von Strokirch.
^ För den följ. framställningen af Z:s försoningslära se de båda anförda
breiven till von Strokirch och Becker a. a. 275 fif., 294 fi., 350 ff.
* Dippel förkastade Rom.-brefvets och Hebr.-brelvets lära om lörsoningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
