Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Meyer. En teologisk strid under frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EX TEOLOGISK STRID UNDER FRIHETSTIDEN 26 1
samma sätt som Knös och anser denne hafva både de S3mi-
boliska böckerna och många bibelspråk på sin sida, under det
Munck ej har ett enda, som bevisar hans activitas suhordinata.
— I förbigående anmärker han — i en gäckande ton — att
Munck öfverträdt § i i tryckfrihetsförordningen, då han låtit
en teologrisk artikel infl)rta i tidskriften, utan att sagda artikel
genomgått vederbörlig censur (= af närmaste domkapitel).
För öfrigrt är hans allmänna karaktäristik af de båda
motsatta uppfattningarna, att Knös tillämpar bibliska^ Munck
filosofiska idéer på tvisteämnet. —
Något vidare främmande inlägg kom icke fram förr än
vid slutet af striden. Under året 1769 utgåfvo däremot de
båda antagonisterna åtskilliga disputationer, i hvilka de på det
lärda gebitet fortsatte polemiken och läto sina resp. lärjungar
deltaga däri.
Det är om dessa fortsättningar af striden som skriftväx-
lingen — fortfarande i Salvii Lärda tidningar — nu kommer
att röra sig.
Muncks doktorsdissertation »de Synergismo recentiori,
recentioribus animadversionibus opposita» var en stridsskrift
helt och hållet riktad mot Knös. Mot denna utgaf den senare
en afhandling: »Observationes apologeticae, ad illustrationem
argnmenti de Synerpsmo recentiori pertinentes», hvilken refe-
rerades i Lärda tidningar den 18 dec. 1769.* — Knös försva-
rar här fortfarande sin passivitets-lära och vederlägger Muncks
försvar för activitas subordinata. Guds kraft i dem som tro
på honom är sådan, att den alldeles ej kan meddelas åt någon
människa, utan honom tillkommer både själfva denna stora
allmaktskraften och verkningarna i denna kraft så absolut
allena, som då han uppväckte Kristus ifrån de döda. — Munck
påstode sig väl hafva grundat sina tankar på Guds ord, män-
niskans själs natur och omvändelsens sätt, som skulle ske suc-
cessivt genom motiver, men besinnar ej, att här är något mera
än motiver, nämligen en kraft att göra de döda lef vande. Han
hade väl sagt, att männniskans själ har förnuft, förstånd och
en fri vilja, men betänker ej, att alla hennes tankar, beslut
’ DetU referat följes här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
