Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Wermcrantz. Prosten i Umeå Nils Grubbs lif och verksamhet, 1681—1724. IV. Förföljelserna mot Grubb efter hans tillträde af kyrkoherdebefattningen i Umeå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 EDVARD WBRMCRANTZ
icke en fast allmän fäkunnighet i kristendomen i Umeå. Grubbs
tillägg, att nästan ingen förstod ett ord af det, han kunde
utantill, låtsar Telin icke om.
Med anledning af Grubbs yttrande, att större delen icke
visste rätt besked om tre personer i Gudomen, gör förf. en
lömsk insinuation, att Grubb skulle hysa samma kätterska
tänkesätt om treenigheten, som några för g^rufliga hädelser
emot Gud i Tyskland år 1705 af rättade personer.
Grrubbs ord: »Här var en förskräcklig fåkunnighet, just
sådan som symboliska böckerna beskrifva hafva varit i påfve-
dömet», innehålla efter Telins antydan samma mening som
»den pietistiska satsen: ’Den evangeliska församlingen är ett
lutherskt papisteri, ett antikristiskt Babel, ja den babyloniska
skökan’».
§ 6. Grubb hade i sin tryckta berättelse med ett exem-
pel belyst det missbruk, som opåtalt fått äga rum i församlin-
gen före hans tid vid den heliga nattvardens begående. Ehuru
det uttryckligen säges, att detta exempel allenast är ett prof
af hvad som försiggått, anmärker icke desto mindre Telin:
»Jag kan icke finna, huru man af en enfaldig pigas exempel
och förseende kan taga sig något bevis till en hel församlings
oförstånd och fåkunnighet om Herrens heliga nattvard och
dess rätta bruk».
§ 7. Mot Grubbs anmärkning, att katekesförhöret under
hans företrädares tid bestod däruti, att ungdomen fick rada
upp ur minnet något stycke hvardera af katekesen, men utan
allt förstånd, samt att, om någon uttydning efterfrågades, hvem
som ville i hopen af dem, som lärt något svar ur spörsmålen,
svarade, äfvenväl utan förstånd, invänder Telin, att, om prosten
vill förkasta detta, så har man orsak att frukta, att katekesens
läsning och sådana enfaldiga spörsmål samt svar därutaf nu i
Umeå hålles för skal utan kärna. Att okunnigheten och oför-
ståndet icke varit så stora, som Grubb velat låta påskina, vill
förf. bland annat bevisa därmed, att åhörame kunnat märka,
hvad som var oriktigt i läran, hvilket ju visat sig, menar han,
uti angifvelsen mot Grubb.
§ 8. Af den allmänna okunnigheten i kristendomen i
Umeå hade Grubb dragit den slutsatsen, att det förhör, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
