Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Hj. Holmquist. Den efterapostoliska tiden (åren 70—140). En kyrkohistorisk skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 HJ. HOUfQinST
kristna kyrkan en särskild grupp med två hufvudcentra: An-
tiochia med kringliggande syriska städer, och Rom; Mindre
Asien stod, trots Paulus’ verksamhet där, ännu tillbaka. Hedna-
kyrkans utbredning var för öifrigt så godt som uteslutande för-
lagd till städernci, och församlingarna voro öfverallt jäm-
förelsevis små. Som en andra stor grupp stod den ännu i
antal öfverlägsna palestinensiska judekristendomen med sitt
centrum i Jerusalem och med landtförsamlingar utbredda öfver
stora delar af Syrien och nedåt Egypten; den kvarstod till
det yttre inom synagogans ram som äkta judisk. men ägde
en fast monarkisk organisation, kring. Jesus’ släktingar, Jakob
och hans efterträdare, en verklig Jesus-dynasti. — I detta
yttre kyrkliga läge inträffade emellertid efter år 70 viktiga
förändringar.
2. Den judekristna kyrkans afgränsning.
Närmast drabbade förändringen den judekristna gruppen
af församlingar. Svårigheten för dessa att kunna lefva sitt nya
troslif inom judendomens nationella och religiösa organisation
hade redan flere gånger visat sig. De palestinensiska judarnes
stora uppror under Nero och Vespsisianus 66—73 framkallade
den yttre brytningen. För dessas nationella fanatism och upp-
roriskhet mot den lagliga öfverheten hade de kristna judarne
intet sinne. Lydande en gudomlig uppenbarelse, ett orakel-
språk, hade den jerusalemitiska församlingen utvandrat till
staden Pella i Ostjordanlandet utanför det egentliga judiska
området, innan ännu romarhärjningarna i det olyckliga landet
begynte. Från alla håll flydde de kristna hit, och där voro
de i trygghet till krigets slut. Men för de nationellt upp-
eldade judarne i Palestina måste detta te sig som förräderi
mot folkets heliga sak. Med all sannoliket träffades de jude-
kristna nu af det ånoavvaycoyovg noieiv, hvarom Johannesevange-
liet talar.
Härtill kom snart en annan faktor. Inom judendomen
själf begynte med det misslyckade upproret en viktig om-
hvälfning. Tendensen till världsmission bland hedningarna
försvann, judendomen slöt sig inom sig själf i bittert hat mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
