Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 AUGUST HALLKNBERG
denna beskyllning måste man emellertid ställa sig skeptisk re-
dan af det skälet, att Oelreich och Schwartz voro personliga
ovänner till biskopen. Då det akademiska konsistoriets med-
lemmar 1669 hördes i saken, kunde dessa ej heller bestyrka
beskyllningens riktighet ^ Schwartz var ju känd för sitt till
ytterlighet gående ortodoxa nit och hade samma formåga
som sina meningsfränder inom den högortodoxa skolan att ur
de obetydligaste småsaker framtrolla de farligaste villoläror. Att
någon eller några af de studenter, som, bördiga från Danmark,
vid denna tid uppehöUo sig i Skåne, haft någon lutning åt t. ex.
kalvinismen, har man visserligen ingen rätt att absolut förneka.
I Danmark hade man vid denna tid lifliga meningsutbyten med
personer af den philippistiska riktningen. Om biskop Winstrup
rekommenderat någon sådan person, som kommit öfver till
Skåne, till någon tjänst, har det säkerligen varit utan vetskap
om hans från den lutherska läran afvikande åsikter. ^ Ett
kraftigt vittnesbörd till Winstrups förmån i denna sak fram-
förde stiftets präster, som förklarade sig i honom hafva ett godt
föredöme, då han befliitade sig om »religionens rätta bruk med
mera, som predikoämbetet vidkommer och angår».* Äfven
om det sålunda är möjligt, att en eller annan person af an-
nan läroåskådning verkat i stiftet, har han dock icke kun-
nat göra någon propaganda för sina åsikter. Det kraftigaste
beviset härför är ständernas uttalande inför kommissionen. I
denna tid, då man var så misstänksam gent emot främmande
läromeningar, skulle dylika icke hafva hemlighållits. Lande-
mötenas akter för denna tid innehålla icke heller några mål,
som beröra afvikelser från den evangelisk-lutherska tron.
I Halland, som vid denna tid dock icke tillhörde Lunds
stift, synes icke öfverallt samma enighet i lära och tro hafva
varit rådande som i de öfriga skånska landskapen. I vissa
socknar i Wiske och Fjäre härader förspordes nämligen sedan
flera år tillbaka en judaiserande riktning delvis af samma art
* Ahnfelt, Lunds Universitets historia, s. 174.
’ Vid det omtalade konsistoriesammamanträdet förklarade prof. Nordemao,
att han hört en af Winstrup rekommenderad student, Daniel Bruchstedt, »dispu-
tera med ])rofessor Schwartz de omnipresentia corporis Chiisti, den studenten förne-
kade, item alt animas humanas non propagari per traducem sed creari». Ibm. s. 175»
= K. Pr. ="/io 1669.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
