- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Åttonde årgången, 1907 /
215

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKÅNES KYRKLIGA INFÖRLIFViLNDE MED SVERIGE 2 1$
som de, hvilka gåfvo sig tillkänna i åtskilliga landsorter af
öfre Sverige. ^ Dess anhängare här i Halland helgade lörda-
gen genom några »apparationes diabolicae»; de ville på den
dagen icke föiTätta det ringaste arbete åt sig själfva, men
märkvärdigt nog drogo de ej i betänkande att arbeta åt andra.
Söndagen däremot använde de till eget arbete och försum-
made därigenom gudstjänsten. Det enda, kommissionen kunde
uträtta för att stäfja denna missriktning, var att anbefalla lands-
höfdingen i länet att med lämpliga medel förkväfva densamma.
Huruvida några tvångsåtgärder med anledning af denna resolu-
tion vidtogos mot separatisterna, har ej kunnat utrönas. Äfven
om detta skett, fingo de emellertid icke åsyftad t resultat, ty vid
1672 års riksdag kvarstodo klagomålen öfver den judaise-
rande riktningen. Regeringen förklarade då visserligen, att
det var en fråga, som egentligen angick prästerskapet ensamt; *
men att bekämpa häretiska riktningar med helt och hållet and-
liga vapen var något, som var alldeles främmande för tiden.
Det syntes därför vara helt i sin ordning, då regeringen i sin
resolution öfver de anförda klagomålen anbefallde landshöf-
dingen att jämte biskopen anställa rannsakning och att låta
straffa de skyldiga med kyrkoplikt eller annat straff efter sa-
kens beskaffenhet.
Hvad gudstjänstens anordning beträffar, synas i allmän-
het icke några afvikelser hafva ägt rum från den vanliga ord-
ningen. I Kristianstad var detta dock fallet i ett afseende,
firandet af den heliga nattvarden. Denna skulle enligt ordi-
nantians bestämmelse i vanliga fall begås vid högmässan.
Dess firande var dock tillåtet äfven vid »fropredikan», mor-
gongudstjänsten, men detta endast i utomordentliga fall. ^ Det
blef ej heller i allmänhet brukligt, att nattvarden begicks vid
denna gudstjänst, utan det skedde vid högmässan. * I Kristan-

^ K. Pr. "/e 1670.
» R. R. »"»/i» 1672.
’ »Dog skal der waere skinbarlig nodterfFtighed paa ferde, paa det at den
menige Naduorde ey maa siunes at foractis der med». Rordam, Danske Kirke-
lo^e I, 53-
* KocH, Gndstjenesten i den danske kirke etc. Kirkehistoriske saml., V R.,
I, s. 166.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:02:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1907/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free