Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Hallenberg. Den skånska kommissionen 1669—1670 och de skånska landskapens kyrkliga förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2l6 AUGUST HALLENBERG
Stad var det emellertid vanligt, att folket gick till nattvarden
i »fropredikan*. Denna sed, förklarade kyrkoherden därstädes,
var emellertid olämplig dels pä grund af det vintertiden rå-
dande mörkret, dels emedan till denna gudstjänst så få åhö-
rare brukade infinna sig. Enligt hans mening borde därför
nattvarden begås antingen vid högmässan eller vid fredags-
och onsdagspredikan. ^
Den renhet och enhet i lära och tro, som utmärkte denna
tid, ortodoxiens tidsålder, motsvarades icke alltid af ett lika
djupt och innerligt andligt lif hos folket. Det sedliga tillstån-
det var mångenstädes allt annat än godt. Gudstjänsten blef
för mången ett opus operatum. Många voro »i den forfenge-
lige Meening befundne, at den sande Guds tienist fomemligen
oc alleene bestaar udi udvortis Kirckegang, Sacraraenternis
udvortis Brug, Siungen, Beden oc desslige; wanseet deris Liff
Leflfhit oc omgengelse icke befindis Guds Ords Villie oc Be-
falning lijg oc enformig».* Tidens skötesynder voro mänga
och svåra: förakt för gudstjänsten och helgdagsbrott, svärjande
och bannande, oenighet mellan makar, föräldrar och barn, lätt-
färdighet och dryckenskap o. s. v. ^
Sådant var i början af det sjuttonde århundradet det sed-
liga tillståndet i Danmark öfver hufvud taget, och detta gällde
äfven de skånska landskapen. Att förhållandena åtminstone
pä många håll icke hade förbättrats vid den tid, hvarom nu
är fråga, visar kommissionens undersökning. Mest högljudda
voro klagomålen i mellersta och västra Bleking samt i norra
delen af Skåne. I Medelstads härad i Bleking klagade man
öfver att folket försummade gudstjänsten och Herrens natt-
vard; otuktslasten florerade, svordomar och helgdagsbrott voro
vanliga. * Ett tidens lyte var äfven den öf verhandtagfande dryc-
kenskapslasten. I det öfriga Sverige hade man visserligen sökt
att skydda gudstjänsten för densamma, men för öfrigt var den
icke belagd med straff vare sig i kyrkoordning eller landslag. ^
’ Prästersk. suppliker. Vol.. R. Kyrkoherden i Kristianstad till kommiss.
Vii 1669.
* Forordning on\ Kirckens Erabcde etc. *7« 1629. Rordam, III, 140.
’ Ibm, s. 146.
* K. Pr. >o 1669.
^ Anjou, a. a. s. 331.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
