Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - P. H. Brown. History of Scotland, vol. 2. Cambrigde 1902. P. H. Brown. Scotland in the time of queen Mary. London 1904. Andrew Lang. John Knox and the Reformation in Scotland. London 1905. J. P. Whitney. The Reformation. London 1907. Thomas M. Lindsay. A History of the Reformation, vol. II. Edinburgh 1907. J. H. Shepherd. Introduction of the History of the Church in Scotland. London 1906. Anthony Mitchell. A short History of the Church in Scotland. London 1907. Anm. af E. L—ll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68 GRANSKNINGAR OCII ANMÄLNINGAR
brist både på penningar och människor. Efter 12 år funnos ej
mer än 250 präster på iooo församlingar, och de kyrkliga
egendomarna hade lorderna tagit och behöllo dem också till stor
del. Därtill kom äfven oppositionen från regeringen. Maria
Stuart, som under hela denna orostid vistats i Frankrike, hade
medan hon ännu var där, nekat godkänna parlamentets beslut
af 1560. Och nästa år kom hon efter sin makes, Frans II:s
död att själf öfvertaga regeringen i Skotland.
Aldrig har väl Skotland varit föremål för ett så intensivt
intresse från hela Europa, som under Maria Stuarts regering.
Det romerskt-katolska Europa såg ju i Maria Stuart den
lagliga drottningen af England. Blef hon Elisabeths efterträderska,
var hon ju en af de mäktigaste regenter i Europa. Och ännu
i dag kan man icke undgå att intressera sig för den underbart
dramatiska tid, då Maria Stuart och John Knox regerade
Skotland. Icke blott därför att det var något så tragiskt öfver
denna tid och därför att Maria Stuarts eget lif var en sådan
djup tragedi, utan ock därför, att Skotland så plötsligt träder
in i en ny tid. Vanligen är det ju alla de sensationella
händelserna under Maria Stuarts regering, som gjort den mer
uppmärksammad än någon annan tid i Skotlands historia, men
dess betydelse ligger nog främst i den stora folkliga förändring,
som nu inträdde och som med Brown kan uttryckas så, att
både den politiska och moraliska styrkan gick öfver från adeln
till folket.
Men hvad som gjorde, att denna mäktiga medelklass så
hastigt växte fram, för att sedan aldrig förlora sin betydelse,
det var den religiösa revolutionen. Hvad man än må säga om
den skotska reformationen och dem som voro ansvariga för
den — den blef dock det fundamentala för nationens andliga
lif. Det var i striden mellan den gamla och nya religionen,
som ett nationellt lif i verklig mening började i Skotland. —
Härmed har icke sagts, att reformationen förvandlade
national-karaktären; den väckte blott till lif alla de hemliga krafter och
anlag, som så småningom växt fram under århundraden. Och
så återverkade dessa i sin ordning på den utgestaltning, som
den nya tron fick. Den Calvinska religionen förkroppsligade
för skottarna det högsta ideal, de kunde tänka sig af mänskligt
lif och öde, därför ha de också hållit fast vid den under mer
än tre århundraden. Men de ha själfva påtryckt den hvad, som
Kyrkohist. Årsskrift 1909. IJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
