Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 168 H. LEVIN
Men emedan många voro tredska och motvilliga att lära sig,
»så att deras nolle ofta blifver såsom non posse föreburet»,
fick man inte låtsa om annat för »den gemena hopen», än att
de skulle lära sina kristendomsstycken utantill, »eljest blifver
försummelsen eller föraktet en orsak till deras fåkunnighet».1 —
Medlet hade nog också merendels åsyftad effekt. Stjernman
frågade vid ett tillfälle i kapitlet en prästman, huru det nu var
med en af hans ahörare, som blifvit »satt ifrån Herrens
nattvard», därför att hon inte kunde eller ville lära sig sina
kristendomsstycken, icke ens »simpliciter». Superintendenten fick på
sin fråga tillfredsställande svar. Den åsyftade personen kunde
nu läsa bättre, hvarför hon också »sluppit till Herrens nattvard».2
Med att endast »simpliciter» känna sina kristendomsstycken
lät Stjernman i allmänhet icke nöja sig. Vederbörande skulle
inte blott kunna Luthers katekes, de skulle också känna till
spörsmålen. Särskildt höll han därpå, när det gällde yngre
personer, som ville inträda i äktenskap. Prosten i Martebo
förfrågade sig, om en person vid Lummelunda bruk, som var på
sitt 24:de år, fick gifta sig, ehuru han kunde »allenast
simpliciter catechesen och skriftebönerna». Stjernman var obeveklig.
När han var så ung, skulle han lära sig mera.3
Vid ett senare tillfälle framställde superintendenten den
frågan till sina präster på prästmöte, om de, som ville inträda
i äktenskap, blefvo tillhållna att först lära sig Luthers katekes,
hvilket prästerskapet bejakade. Man beklagade sig dock öfver
»någras stumhet och svåra minne» och ville veta, hur man
hade att förhålla sig i afseende på dem. På grund af
kyrkoordningens stadgande i den saken måste man, framhöll
Stjernman, med allvar tillhälla sådana personer att jämte
»catechis-mum canonicum» lära sig Luthers förklaring samt hustaflan och
de böner, som äro intagna i katekesen. Fick man för sig
någon, som var så »stum», att han omöjligen kunde lära sig detta,
så vore i hvarje fall »catechismum canonicum» det minsta,
hvarmed man borde låta sig nöja. Därjämte hade man att affordra
sådana personer »förord och caution för sig», att de skulle söka
ta igen, hvad som fattades. Med anledning häraf framställdes
några specialfall. Pastor i Othem frågade, hur han skulle bära
1 Prot. d. 29 jan. 1690.
2 Prot. d. 30 jan. 1690.
3 Prot. d. 29 jan. 1690.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
