Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén - III. Om Gudstjänst och Kyrkotjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lO
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
62: 10). Samwetsöme domare förstå nogsamt i åtskilliga
förefallande besynnerliga tilfällen wid det eller det individuum och
omständigheter, at äfven i naturliga och lekamliga mål, wore
betänke-ligit at stadga och1 med exsequerande myndighet publicera generala
lagar för undersåtarena, så framt icke öfwerdomarne2 fingo enligit
natursens lag) dispensera eller effter billigheten applicera lagen efter
de (hic et nunc) existerande omständigheterna. Ty annars kunde
offta den politiska lagens strängaste rätt blifwa den största orätt i
anseende til natursens lag. Fast betänkeligare måtte det anses, at
effter mennisklig godtycko och de påfwiskas exempel med
werlds-lig arm och makt tränga sig in i Christi kyrka och med
mennisk-liga ordningar dämpa och oroa den H. Andas högst ordenteliga
och souveraina regering i de frigiorda barnens samweten och
gudstjenst (2 Cor. 1: 24, Act. 5: 28, 29, 39, cap. 4: 18; 1 Thess. 5: 19).
Sådant ingrep i Christi egna regalia (och andeliga herda-embetes
rättigheter) sker jämwäl tå, när en werldslig makt påbiuder såsom
en gudstienst, hwad Christus, den ende gode Herden, dock intet eskar
(Matth. 15: 3, 9). Såsom til exempel, at lefwande Jesu får skola på
utsatt3 tid löpa til wissa rum, at där åhöra en menniskia, en legd
herde och stafwa effter honom de af menniskior conciperade
böne-for-mulair, hwarigenom thesse fåren uppehållas och afhindras från deras
gröna bet på Christi egen äng och från det rena watnet ur hans
chrystalliska elf (Joh. 10; Ps. 23; Apoc. 22: 1, cap. 5: 2).
§ 14. c)4 När en jordisk herre giordt detta steget, at han
under-stått sig effter förnufftets tycke reglera och inrätta Christi andas
egna wärkningar i de helgade siälarnas tempel, såsom til exempel
at föreskrifwa, hwad innerliga rop och böner den H. Ande skal i
de sina upwäcka den eller den timan årligen i all deras lefnads tid,
så länge de wilja bo i hans rike och landskap; jämwäl hwad
uplys-nings kraffter och Guds ord en Christi tienare skal frambära den
eller den timan, med mera sådant, som allena tilkommer helgonens
konung och hans fria andas oinskränkta wilja och godtfinnande
(2 Cor. 3: L7; i Cor. 12: 11), så kan den werldslige regenten
jämwäl göra det felsteget, at han slår Christum i hans lemmar, fängslar
och förjagar dem, som äro sins konungs trognaste undersåtare, just
tå, när de som modigast göra emot den jordiska konungens bud,
såsom Sadrachs, Mesachs och Abednegos exempel utwisar (Dan.
3; Es. 33: 22, Matth. 25: 45, Ezech. 35®).
1 Saknas i V., S. och N. 1980 1. 2 V. och S. öfwerdomarrø. 3 V.
«/satt. 4 Alla utom V. och N. 1980 c; N. 1980 1 och T. 269 b sakna
paragrafbeteckning. 5 L. och T. 269.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
