Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén - III. Om Gudstjänst och Kyrkotjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lO
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Jehasiel kom Herrans ande mitt i menigheten och sade: Akter
här-til hela Juda, så säger Herren til eder: I skolen intet strida i denna
sakene, allenast träder fram och står och ser Herrans salighet, den
med eder är». Om min k. läsare wil i bibelen bese hela detta
capit-let, så får han se, hwad krafft, lydno, seger och Guds lof fölgde effter
sådant Guds ords predikande. At i Nya Testamentet jämwäl (och
besynnerligen där) borde finnas en sådan frihet at tala i de christnas
sammankomster i hus och på fältet, betygar apostelen nogsamt i
i Cor. 14. cap., derest han lärer, at den som får af Gud något
andeli-git sinne, samt den H. Andes drifft at tala, han må tala NB den
ene effter den andre och skiffteswis alle (v. 30, 31, 37) och betygar
så sedan, at hwad han dem så tillskref, war Herrans bud.
§ 23. Nu skrider iag (efter Herrans namns innerliga åkallan)
til den drygaste delen af denna brukeliga kyrkiotiensten, nemligen
åhörandet af de på predikstolarna gängse predikningar och wil
igenom Christi nådegåfwor bewisa, at iag intet bryter Höga öfwerheten
emot därmed (cfr. § 1), at iag (om söndagar, bönedagar och andra
påbudna högtids- och helge-dagar) icke infinner mig i kyrkorna til
at afhöra de predikningar, som ordinerade prester effter
kyrcko-la-gens föreskrifft frambära. Aldraförst betygar iag inför Gud, som
bäst ransakar och dömer, at iag håller Guds ords åhörande för min
dageliga siälaspis och nödigaste lifsmedel, nemligen at iag hörer
Jesum, det lefwande ordet, begärigt anammar hans heliga lifsord
och inflytelser, håller stilla för hans wärkningar och låter hans säd
rotas, wäxa och bära frukt.
Sådant åhörande fordrar offta hos mig en sådan indragenhet,
at iag intet får höra effter andra menniskors tal, utan mår bäst hos
Jesum sielf, at ligga wid hans bröst eller sittia wid hans fötter; men
märker iag hans wink, at iag stundom bör höra til, hwad han igenom
andra sina wärktyg mig säija will, så är iag redebogen at uptaga de
smulor, som falla ned af barnens bord, eller i ödmiukhet afhöra,
hwad hans wänner och tienare genom Andans gåfwo mig förehålla
kunna.
Men om än iag wille swälta min kropp, hwad bruto iag därmed
emot Höga öfwerheten? Sammalunda, om än så wore, at iag intet
hörde Guds ord eller wille intet äta flitigt af lifsens ord (Joh. 6),
hwad anginge det den werldsliga regeringen? Jag stode ju sielf
min egen hazard, om så wore i sanning. Men nu står det illa til i
kyrkorna, folket lider hunger och törst så länge de wilja kiöpa
bröds uppehälle och lifswattn hos krämarena på predikstolarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>