Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Hj. Holmquist: Innocentius III - III. La papauté et l’empire, 1906 - IV. La question d’orient, 1907
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
LITTERATUR ÖFVERSIKTF.R
sam omsvängning inträdde; Otto kom i strid med sina baroner,
som öfvergåfvo honom, och han blef i grund slagen 1206. I.
hade ej annat att göra än att söka komma öfverens med Filip
och af honom utverka samma förmåner, som Otto beviljat.
Luchaire ger här en utförlig analys af denna påfvens tadlade
öfvergång. Resultatet blef 1208 ett fördrag mellan I. och Filip,
däri den senare uppgaf sina anspråk på Italien men förblef herre
i Tyskland. Samma år mördades emellertid Filip, och I. slöt
sig då åter till Otto, som högtidligen valdes till konung i
Halberstadt. 1209 förlofvade sig ock Otto med Filips dotter Beatrix.
Denna händelse är ett historiskt datum i den germanska
nationens och den kristna världens historia; den symboliserar slutet
på en nästan sekellång strid mellan welfer och hohenstaufer
och den inre fredens nående i Tyskland. Här följer hos Luchaire
en praktfull skildring — ett af de bästa exemplen på
författarens framställningskonst — af förlofningen, Ottos därpå följande
tåg till Rom, kejsarkröningen och den snart följande brytningen
med påfven, bannlysningen 1210 och upphöjandet mot honom
af fredrik ii, samt huru denne med hjälp af Innocentius och
Filip August eröfrade Tyskland (segern vid Bouvines var främst
en triumf för Innocentius III). Deklarationen i Eger 1213 och
förbindelsen i Strassburg 1216 bekräftade förbundet mellan
Fredrik och Innocentius, på ett sätt som gaf Fredrik tillnamnet
»roi des prëtres». Laterankonciliet godkände ock I:s verk med
Tyskland och kejsardömet. Det är sällan historiens ironi gått
längre än här, där påfven i triumfens ögonblick upphöjde sin
värste fiende, bäraren af teokratien rakt motsatta småningom
segrande moderna idéer. (Man observere i denna del äfven
skildringen af Italien vid början af I3:e seklet, s. 219 fi"., eller
Tysklands fördärf genom inbördeskriget, s. 113 ff.)
IV. La question d’orient, 1907.
Innocentius hade alltid sina ögon fästade på orientens
latinska länder och lät genast efter sitt val predika korståg,
med en ovanlig personlig accent. Han utsträckte den påfliga
beskattningsrätten öfver lekmännen för korstågen, men förbehöll
denna rätt för sig ensam; han förbjöd dem, som en gång tagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
