Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, Granskningar och Anmälningar - Sjöholm, Josef. Luthers åskådning i kampen mot klosterväsendet, Lund 1908. Anm. af H. Lundström - Ekelund, Th. Bidrag till dopritualets historia med särskild hänsyn till svenska kyrkan. Karlstad 1909. Anm. af H. Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
I. ITTER ATURÖFVERSIKTER
kyrkoman, och såväl för hans skull som för egen del haderec.
hoppats att kunna undgå obehaget af denna granskning. Men
dels till följd af nyss påpekade, i grunden verkligen otillbörliga
»puff», dels ock därför, att nian från autoritativt håll yrkat på
en recension i KA, har en sådan nu omsider kommit till stånd.
Måhända hafva ej heller målsmännen för den kyrkohistoriska
vetenskapen riktig befogenhet att alltid använda det af oss
hittills i stor utsträckning brukade sättet att helt enkelt tiga,,
då vi ej kunna berömma. Någon gång kräfver nog kallelsen
att, trots med säkerhet väntade misstydningar och personliga
obehag, framträda till värn om den oss anförtrodda vetenskapens
Petige. Ldm
Ekelund, Th. Bidrag till dopritualets historia med
särskild hänsyn till svenska kyrkan. I. Karlstad 1909.
Detta lilla arbete förtjänar all aktning såsom ett bevis på
studieintresse hos en i församlingen tjänstgörande prästman (förf. är
kyrkoherde i det genom Tegnér så berömda Rämen i Värmland).
Afhandlingen, som ventilerats såsom pastoralprof inför
Karlstads domkapitel, börjar med en blott något för skematisk
redogörelse för dopritualets historia under de första århundradena,
hvarvid äfven det kristna dopets analogier och historiska
förutsättningar komma på tal. Förfin afslutar — märkligt nog —
denna afdelning med att aftrycka den »romerska kyrkans
dopritual, sådant det i hufvudsak ännu i dag föreligger». Den andra
hufvudafdelningen (fr. sid. 61 el. egentligen sid. 65) upptages af
dopritualets historia i Sverige. Tjugotvå sidor ägnas nu åt
medeltiden och bokens återstående del (sid. 87—127) åt
reformationstiden. En stor del af utrymmet upptages af aftryckta
dopritual, af hvilka flere, såsom lätt tillgängliga hos Freisen,
Quensel o. a., kunde ha besparats ett tydligen öfverflödigt
omtryck. Hellre än att omtrycka Skara-breviariets Ordo ad
cate-chumenos faciendos, borde förfin hafva ägnat sin uppmärksamhet åt
den intressanta frågan om våra medeltidsrituals sammanhang
med engelsk eller kontinental kyrklig tradition. Detta problem
har varit för förf. okändt. Han ingår icke ens på en pröfning
mellan våra skilda medeltidsritual. Han tyckes t. o. m. lefva i
föreställningen, att medeltidskyrkans ritus utmärktes af en sträng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
