Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Hj. Holmquist. Den första lutherska bekännelsebildningens förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
LITTER ATURÖFVERSI KTER
förarbete. Han fick äfven Filip af Hessen, hvilken redan 1524
var öppen lutheran, att sluta sig till, och 1525—26 enade sig
alltså Ansbach, Sachsen och Hessen om det nürnbergska
förarbetet. Härmed fanns rudimentet till en allmän luthersk symbol,
som på samma gång var basis för de tre staternas politiska
förbund.
Saken togs nu vidare om händer af den äktlutherska och
utmärkte rådskrifvaren i Nürnberg Lazarus Spengler. I
samband med en allmän Visitation i Franken utarbetade han vidare
nürnbergerutkastet till de 23 niirnbergerartiklarna, hvilka på
första konventet i Schwabach 1528 antogos och så bildade den
första egentliga frankiska bekännelsen. Under de politiska
förhandlingar, hvilka samtidigt fördes mellan Kasimirs efterträdare
Georg af Ansbach och Johan af Sachsen, dök tanken upp på
en gemensam bekännelse Jör hela det evangeliska Tyskland. Då
drogos ock, vid slutet af 1528, wittenbergerteologerna in i
arbetet på bekännelsebildningen; och de togo nästan genast
ledningen. Tyngdpunkten i symbolbildningen flyttas från Franken
till Sachsen. Men därmed ändrade den ock karaktär. I
Franken hade hufvudsaken varit motsättningen mot Rom; i
Wittenberg hade man redan börjat oroas af döparrörelsen, och
motsättningen mot Zürich var i full gång. Vi få därför i
bekännelsearbetet se motsättningen mot Rom börja träda i skuggan för
orienteringen gent emot inre fiender. I juni eller juli 1529
utarbetade Luther med vänners hjälp, och under anlitande af
niirnbergerartiklarna en skarp formulering i 17 artiklar, med udden
helt riktad mot Zwingli. Då dessa artiklar voro ett moment i
förhandlingarna med Ansbach m. fl. stater om ett politiskt
förbund, höllos de tills vidare hemliga. Det var de berömda s. k.
schwabacherartiklarna (om namnet se nedan); riktigare böra de
betecknas som den frankisk-sachsiska bekännelsen. Denna skulle
få en kort men skickelsediger historia. Närmast grep den in i
nattvardsstriden.
Motsättningen mellan Luther och Zwingli i fråga om
nattvarden hade 1528—29 nått sin kulmen. Men samtidigt hade
den politiska situationen, särskildt efter andra riksdagen i Speier,
nödvändiggjort en sammanslutning mellan de protestantiska
ständerna af olika schatteringar; den 22 april 1529 ingicks ock
ett hemligt försvarsförbund mellan Sachsen, Hessen och de
mäktigaste sydtyska städerna Nürnberg, Strassburg, Ulm. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
