Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
E. LINDERHOLM
lor eller kyrkliga riktningar eller markerat forskningens gäng
och framsteg eller ånge resultatens slutliga sammanfattning och
formulering.
På fullständighet kan jag dock icke heller med denna
begränsning göra anspråk. Ofta hafva de stora representativa
personligheter, hvilkas omdöme eller ståndpunkt skulle ha varit
af intresse att känna i förevarande mål, icke uttalat sig om
pie-tismen. I andra fall har jag icke kunnat erhålla tillgång till
önskvärd äldre litteratur, trots de ansträngningar, som gjorts.
Jag vågar dock hoppas, att icke alltför stora luckor skola visa
sig, utan att de olika skolornas och riktningarnas
hufvudsyn-punkter kommit till synes.
Då flera af de äldre arbeten, som här citeras, visat sig vara
ytterst sällsynta och svåra att anförskaffa och icke torde finnas
i något svenskt bibliotek eller i hvarje fall äro mycket sällsynta
i svenska boksamlingar, har jag genom utförliga citat af
vederbörande författares hufvudställen på originalspråket sökt i
någon mån ersätta denna brist. Ofta låter ju heller icke den
äldre litteraturen, där redan den egendomliga stilen och själfva
det religiösa språkbruket är af största betydelse, icke utan en
förvanskande modernisering öfverflytta sig till nutidsspråk.
Hvad framställningens allmänna gång beträffar, skall för
bättre öfversikts skull hvarje uttalande och forskningsarbete, så
godt sig göra låter, inordnas under bestämda skolor och
riktningar. Att karakteristiken af dessa måst stanna vid blotta
antydningar, säger sig själft.
I den första afdelning, som här framlägges, skall redogöras
för pietismens historiska bedömande i den äldre teologien fram till
den moderna teologien och den nyare forskningen, alltså i
allmänhet intill midten af 1800-talet eller — för den konservativa
teologien — något längre. Att striden mellan ortodoxien och
pie-tismen icke medtagits här, där det gäller det historiska omdömet
om pietismen, är själfklart. För såväl den tyska som den
svenska iöoo-tals-ortodoxiens tankar om pietismen har jag i
mitt ofvan anförda arbete nödtorftligen redogjort.
I den andra delen skall tecknas den modernare teologiens
och den senare kyrkohistoriska fotskningens uppfattning af
pietismen intill n. v. tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
