Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 E. LINDERHOLM
patiskt hållen lefnadsteckning af Spener och sedermera, med
vidhållande af samma synpunkter, i den 1808 utgifna 8:de delen
af sin Christliche Kirchengeschichte seit der Reformation tecknat
pietismens historia i dess helhet.
Spener, reformator mot sin vilja, är i Schröckhs
framställning icke blott pietismens upphofsman utan ock, trots Spittlers
betonande af den hallensiska pietismens betydelse, dess allt
behärskande gestalt. Hans hallensiska lärjungar, såsom Francke
och Breithaupt, hafva blott fullföljt hans förslag och metoder.1
Den hallensiska pietismens egenart är sålunda ännu fördold. I
tvisten mellan ortodoxiens män och Spener står Schröckh
afgjordt på Speners sida, ehuru han icke förbiser, att äfven
Spener hade sina svagheter: Han var för litet filosof för att
alltid kunna gifva sina meningar och förslag så klar formulering,
att missförstånd undveks. Han frambar förslag, som visserligen
voro välmenta och riktiga, men för tidigt väckta. Han var för
eftergifven mot allehanda svärmare och irrläriga, såsom Jakob
Böhme, och för mycket böjd för katolska mystici, hvilkas
sedelära var alltför dyster.
»Aber ohngeachtet aller dieser Fehltritte, bleibt doch
Spener der ehrwürdigste und nützlichste Reformator, der in den
neuern Zeiten unter den Protestanten aufgestanden ist.. . Manche
haben ihn bloss vor einen frommen wehklagenden Eiferer und
Volkslehrer gehalten. Er war aber in der That ein
weitsehender Kopf, mit den Menschen und der Welt sehr wohl bekannt,
von vieler Wissenschaft in der biblischen Auslegung, in der
Kenntniss der alten Kirche, ihrer Lehrer und Schriften, in
mehrern Theilen der Geschichte, von einer ausgebreiteten und
kritischen Belesenheit.»2
Schröckh finner ock stora förtjänster hos Spener om kyrka
och teologi, isynnerhet beträffande predikometodens förbättring
och predikoämbetets förvaltning, skriftens utläggning och
exe-getikens uppsving vid universiteten samt den religiösa
polemikens mildrande m. m. Men allt detta är enskildheter. Speners och
därmed pietismens egentliga och allmänna betydelse har Schröckh
i en väsentlig punkt icke illa återgifvit, då han om Spener
yttrar: »Er hat die Religion bey Unzählichen zu einer
Angelegenheit des Herzens gemacht, an Statt dass sie vorher so häufig nur
1 Schröckh, Kirchengeschichte, VIII, s. 254 ff., s. 297.
2 Ibdm s. 284—285.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
