Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologi och pietism
i 2 [
som sedermera framträdde mera utveckladt hos deras
efterföljare.
Nu var det Hengstenberg ock fullkomligt begripligt, att
rationalismen så ifrigt berömde(!) pietismen. »Der Pietismus
hatte eine Seite — und dies war grade dasjenige, was ihn zum
Pietismus machte, ihn von anderen Gestaltungen der
Religiosität innerhalb der Kirche unterschied —■ wonach er dem
Rationalismus verwandt, dieser nur consequente Fortbildung seines
Principes war1». Det är rationalismens moralism, som
Hengstenberg här har i sikte.
Äfven hos den spenerska pietismen finner Plengstenberg
»fina afvikelser från rättfärdiggörelseläran, märkbara först genom
dennas tillbakaskjutande, sedan genom att göra nåden beroende
af en förtjänstfull botkamp, som utsträcktes öfver hela lifvet.
»Der eine erzwungene grosse Biisskampf verwandelt das ganze
Leben in eine Reihe von kleinen Busskämpfen, die nur
zuweilen durch einzelne Gnadenblicke unterbrochen werden». Flera
exempel på pietismens förvantskap med katolicismen kunde
enligt Hengstenbergs mening nämnas.2
Detta var nu tämligen tvifvelaktiga anklagelser. Spener
var ju främmande för botkampen. Denna visar sig först hos Francke.
Fullkomligt på hufvudet ställer Hengstenberg det verkliga
sakförhållandet, när han låter pietismen begå det felet att föra
människor till en verksam kristendom, innan de kommit till tron
och sålunda kräfva trons frukter- före tron själf. Ortodoxien
åter kunde icke utan skäl anklagas för ett dylikt
tillvägagångssätt, och det var just mot detta pietismen satte sitt aldrig
efter-gifna grundkraf i sin fordran på sinnelagets omskapande eller,
pä dess språk, nyfödelse.
Den gamla pietismens skuldregister ökas ytterligare genom
dess bristande nit för vetenskaplig teologi. Aldrig hade
teologien stått så lågt som 1730—1760, och detta var pietismens fel. —
Guericke hade för sin del under denna tid funnit en af pietismen
föranledd blomstring. — Genom förkastandet af theologia
irregeni-torum lades grunden till predikoämbetets förakt och därmed till
okyrklighet. Väl hade den äldre pietismen en viss sanning på sin
sida gentemot den dåvarande ortodoxien och dess torra skolastik
och köttsliga polemik, men den intog dock en farlig ställning till
kristendomens lära och underlättade indifferentismens framträ-
1 Ev. Kirchen-Zeitung 1840, sp. 9.
2 Ibdm sp. 10—12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
