Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
] 7,2
e. linderholm
lifvet, hvilket i reformationen försummats, och nu hade sitt största
hinder i den cäsaropapistiska kyrkoförfattningen, som uteslöt
det tredje ståndet från dess rätt att medverka till kyrkans
förbättring.
Det för Spener egendomliga finner nu Schmid däri, att han
icke söker reformera kyrkoförfattningen genom att vända sig
till kyrkan som sådan och dess ämbete, utan förtviflar om hela
denna väg och vänder sig till kyrkans lefvande enskilda
medlemmar, andliga och lekmän, och erinrar dem om deras
rättigheter och plikter som andliga präster. Såsom sådana skola de
i sina collegia pietatis, dessa ecclesiolae in eccelesia, verka för
ett nytt lif i kyrkan.
Schmid finner i Speners författningsideal en böjelse för
reformert ordning. Konventiklarna finner han ej möjliga att mot
Speners förnekande härleda direkt frän Labadie, utan anser dem
bero på ett från reformert håll gjordt lån, om hvars verkliga
ursprung Spener varit okunnig. Kliefoths förhastade påstående,
att Spener med hela sitt hjärta tillhörde det reformerta
väsendet, inskränker Schmid därhän, att Spener velat hjälpa sin kyrka
med reformerta medel. »Spener ist mit ganzer Ueberzeugung
ein Gegner der reformirten Lehre und hängt mit ganzer
Ueberzeugung dem lutherischen Lehrbegriff an, aber er ist an den
lutherischen Einrichtungen irre geworden, denn es miisste ja,
meint er, besser mit der Kirche stehen, wenn diese besser
wären, und indem er nun für die reformirten Einrichtungen ein
günstiges Vorurtheil fasst, übersieht er, dass diese Einrichtungen
eben doch mit dem Wesen der reformirten Kirche
zusammenhängen, und dass man den Einrichtungen derselben nicht
zufallen kann, ohne von reformirten Wesen berührt zu werden.
Daher rührt die eigentümliche Stellung, welche Spener von der
Zeit an einnimmt, wo ihm Widerspruch entgegengetreten ist.»1
Sin rot hade sålunda Speners enda (!) medel till kyrkans
förbättring i den reformerta kyrkan. Schmid medger emellertid,
att collegia pietatis icke i och för sig behöfde strida mot luthersk
åskådning, då det icke strider mot denna, att troende kristna
samlas omkring ordet till uppbyggelse. Men om man som de
reformerta fattar kyrkan som congregatio sanctorum och låter
konventiklarna, med ty åtföljande, för detta slags kyrkobegrepp
fundamentala, stränga kyrkotukt sammanfalla med denna, äro
1 Schmid, a. a. s. 444.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
