Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologi och pietism 1 53
konventiklarna oförenliga med lutherska principer. Spener hade
emellertid blott i mycket inskränkt mån upptagit konventiklarna
i denna reformerta tanke och själf bevarat sin ämbetsställning
inom dem. Den ställning, Spener tillerkänner församlingen,
finner emellertid Schmid vara af reformert natur och oförenlig med
lutherska principer.1
Det betänkliga i pietismens användning af Speners
konven-tiklar ser Schmid däri, att de ledde till okyrklighet.2 De blefvo
icke en nödhjälp, utan det kyrkliga ämbetets uppgifter flyttades
öfver på dem och misstroende väcktes mot ämbetet och dess
medel, hvilka gjordes beroende af ämbetsinnehafvarens person.
Kyrkan som sådan fick ingen betydelse för pietisten. En sådan
får hon blott, om hon fattas som ett samfund af döpta, där
frälsningen i Kristus allena står att vinna. Pietisten såg kyrkan
i konventiklarnas trosbröder. Den enskilde kyrkomedlemmen
kände han ingen förbindelse med, om denne ej var omvänd.
Lika var förhållandet till prästen. Sambandet med kyrkan
inskränkte sig till barndop och möjligen nattvardsgång samt
undvikande af utträde.3
Beträffande läran finner Schmid, såsom vi sett, Spener i det
hela tillgifven den lutherska åskådningen men upprepar
Hengstenbergs angrepp med hänsyn till läran om rättfärdiggörelsen
och de vanliga anmärkningarna om pietismens likgiltighet för
läran, symbolerna, konfessionella olikheter, undervärderande af
kyrkans ämbete och nådemedel, teologien m. m. Alla dessa
försökelser kommo däraf, att fromheten betonades för ensidigt.
1 A. a. s. 435—445. I förbigående må anmärkas, att man på luthersk
sida varit väl benägen att utan vidare anse pietismen inom den lutherska
kyrkan såsom ett adekvat uttryck för ortodox reformert åskådning. Sålunda
yttrar Alex. Schweizer i sitt stora verk, Die Zentraldogmen der reformirten
Kirche (II, s. 750), att den reformerta ortodoxien icke skiljer sig från den
lutherska genom att såsom pietismen betona det praktiska. Hvad Schweiz
beträffar, konstaterar Schweixer en återverkan på reformert område af den
lutherska pietismen, som han anser mera samlad och klart utpräglad än
motsvarande riktningar å reformert område.
2 Jämför Schmids uttalande i profföreläsningen af 1846: »Die
Emancipation der Gemeinde von dem Lehrstande, den Versuch durch eigene Mittel
und unter eigener Leitung eine Gemeinde Gottes zu bilden bezeichnen wir
sonach als das erste Charakteristicum des Pietismus». Zeitschrift für Prot,
und Kirche, 1846, s. 143.
3 Schmid, a. a. s. 445 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
