Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emanuel Ltnderholm. Teologi och pietism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
e. linderholm
Rötterna härtill böra sökas redan hos pietismens
upphofsman.1
Schmid erinrar till sist, huru länge det dröjde, innan man,
i sin ifver att angripa pietismen uteslutande från lärans
synpunkt, lyckades komma till klarhet om dess väsen. Det var
först Loescher, som — alltför sent — gjorde det. Detta var ett
fattigdomsbevis för kyrkan. Ett sådant låg ock i pietismens
snabba utbredning. På tal härom yttrar Schmid åtskilligt, som
af hans adepter dess värre sällan observerats:
»Wäre in der Kirche mehr Geist und Leben gewesen, so
hätte sie die Anregung, die von Spener ausgegangen war, sich
zu Nutze gemacht und die Ermahnungen Speners sich zu
Herzen genommen. Dann hätte sie auch das Vermögen gefunden,
die Anregung in den rechten Bahnen zu halten. Indem die
Kirche das alles versäumte, musste sie es erleben, dass die
Besseren in ihr in die Kreise des Pietismus hineingezogen wurden,
und ihr eigenes Salz dumm wurde. Der Pietismus hat viele
tausend Seelen erweckt, aber er hat sie auch dem eigentlichen
Geist und Leben der lutherischen Kirche entfremdet, und die
Kirche hat sich von dem Schlag, dem sie damals erlitten, nie
mehr wieder erholt.»2
Det hvilar, trots författarens erinran så i förord som slutord
om den, som han menar, allmänna anslutningen till hans
uppfattning af pietismen, en egendomlig osäkerhet öfver hela hans
betraktelsesätt, märkbar ej minst i de sist anförda
motsägelsefulla orden. Det är ett omöjligt försök att försvara två rakt
motsatta synpunkter, ett ändlöst jakande och nekande,
anklagande och återtagande i samma andedrag, som till slut gör oss
ovissa om undersökningens verkliga resultat. Vi möta här åter
den moderatortodoxes välmenande, men utsiktslösa försök att
gifva lika rätt åt två håll, där båda icke kunna hafva lika jämnt
afvägda fel och förtjänster, ett företag, som slutar med att göra
båda parterna orätt, enär ingendera ses i den fulla historiska
egendomlighet, som utgjort dess raison d’etre.
Detta intryck af Schmids verk förstärkes ytterligare,’ då man
läser hvad han yttrar allra sist. Han vill icke, att man skulle
förgäta den redliga viljan hos pietismens upphofsmän och den
mäktiga eggelse till verksam fromhet och allvarlig helgelse, som
1 A. a. s. 448—465.
2 A. a. s. 465—467.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
