Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 2
g. westling
samt »gångit omkring til godt folk i brudstufwa, som the kalla»,
och därtill hade nött hans gåfvor samt honom uppehållit.1
Såsom lagligt hinder för äktenskap räknade kyrkoordningen
släktskap ända intill femte led, men att Linköpings konsistorium
tillämpade denna princip, hafva vi dock ej funnit exempel på.
Rikets prästerskap visade sig 1620 hafva en friare åskådning.
Det uttalade då som sin mening, att man väl borde afråda äktenskap
mellan syskonbarn, men erkände därvid, att Guds ord ej
uttryckligen förbjuder dylika.2 Stiftets biskop Jonas Petri uttalade sig
1644 till och med till förmån för Gabriel Oxenstjernas äktenskap
med sitt syskonbarn Brita Kurck.3 Denna biskopens friare
uppfattning delades nog icke af hans bisittare i kapitlet, att döma
af ett dess beslut några år förut med anledning af en fråga,
huruvida en person, som blifvit vigd med en kvinna, med hvilken han
befunnits vara befryndad i »tertio gradu lineae aeqvalis», ägde
rätt att fortsätta sitt äktenskap med henne. Stiftsstyrelsen
ansåg sig icke böra påyrka dess upplösning, men att den betraktade
äktenskapsförbindelsen otillständig, synes framgå däraf, att
konsistorium ålade mannen trettio daler smt. i böter att utgå till
treskiftes mellan domkyrkan, sockenkyrkan och hospitalet.
Däremot lofvade domkapitlet å sin sida — på mannens begäran — att
så framlägga hans sak i hemförsamlingen, att »ingen förargelse
däraf komme att följa».4 Äfven bland meniga prästerskapet inom
stiftet synes man hyst en strängare uppfattning af förbjudna led
än den biskopen företrädde. När konsistorium 1645, året efter
hans frånfälle, för att inhämta clerus’tankar på årets sommarsynod
framlade ett fall från Vireda församling rörande ifrågasatt
tillåtelse för en man att få äkta en styfsyster, uttalade det såsom
sin mening, att till och med en dylik äktenskapsförbindelse borde
afstyrkas, och likväl förmäles ej, att blodsförvandtskap i något
föregående led motiverat prästerskapets mening. Ehuru ej heller
något blodsband existerade emellan en viss änkeman och en kvinna,
med hvars moster han förut varit förenad i äktenskap, ansåg sig
domkapitlet ej kunna godkänna en förening dem emellan utan
måste anse en sådan förbindelse som ett »scandalosum exemplum
1 Kons. prot. 15 maj 1639.
Anjou, Sv. kyrk. hist. från 1593. sid. 336.
" Anjou, anf. bok, sid. 338.
4 Kons. prot. 21 maj 1638.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
